Måste skyddas. Åkrarna ska inte få mer miljögifter.
Måste skyddas. Åkrarna ska inte få mer miljögifter.

Stoppa Rambos förslag om slamspridning

Vi måste anstränga oss mer för att rena slammet – inte förgifta våra åkrar.

ANNONS
|

En omfattande spridning av reningsverksslam på åkermark kan bli följden, om det tjänstemannaförslag som nyligen tagits fram av avfallsbolaget Rambo, i samarbete med tjänstemän från aktuella kommuner, skulle bli verklighet. Avfallet (slammet) från reningsverken utgör ett stort problem för kommunerna och kan ses som ett hot mot Bohusläns åkermark.

Otaliga försök görs och har gjorts för att försöka få lantbrukare att ta emot detta avfall, med argumentet att de då gör en insats för miljön och bidrar till kretsloppet av växtnäring mellan stad och land. De utlovas också ett utmärkt gödselmedel, utkört på åkern utan kostnad. Det nämns inte att det samtidigt skapas en bakvänd spiral, där otaliga giftiga ämnen, från skilda håll i samhället, transporteras med slammet till åkermarken, för att sedan i viss mån komma tillbaka till samhället via maten vi producerar. Hur är denna diffusa spridning av miljögifter möjlig?

ANNONS

Bakgrunden är att det kommunala reningsverksslammet är ett avfall från reningsverk, som inte konstruerats för att återföra växtnäring till jordbruket. Reningsverksslammet måste till varje pris tas om hand och de kommunala avfallsbolagen känner pressen att föreslå billiga lösningar. Olika försök att höja statusen på reningsverksslammet, bland annat genom certifiering (Revaq), ingår i strategin för att fortsättningsvis kunna sprida slammet på åkermarken. Skickliga marknadsförare och entreprenörer kan sedan få uppdraget av avfallsbolagen att ta hand om kommunernas avfall/slam och köra ut det gratis till lantbrukare. Kommunerna får betala för hanteringen.

Kommunpolitikerna norr om Uddevalla ställs i höst inför att besluta om hur reningsverksslammet ska hanteras, nu när möjligheten att täcka deponier med slam försvinner. Centerpartiet i Tanum har under en lång period lyft frågan vid flera tillfällen och anser att stora ansträngningar redan skulle gjorts för att hitta hållbara sätt att hantera reningsverksslammet. Nyttiga växtnäringsämnen som fosfor, kan separeras ur slammet och de skadliga resterna måste hanteras för sig, som annat miljöfarligt avfall. Metoder för detta finns. Det som fattas är att vi i kommunsektorn anstränger oss mer för att lösa våra egna avfallsproblem. På åkern, där kommande generationer bland annat ska hämta sin mat, hör avfallet och slammet från de kommunala reningsverken i varje fall inte hemma.

ANNONS

Lars Olrog (C)

Tanum

ANNONS