Strandstädning. Nedskräpningen är ett globalt, nationellt och lokalt problem. (arkivbild)
Strandstädning. Nedskräpningen är ett globalt, nationellt och lokalt problem. (arkivbild)

Alla måste kämpa mot plastskräpet

Plasten och nedskräpningen av våra kuster är ett allvarligt problem. Det är dags för en statlig strategi.

ANNONS
|

Varje år slängs 6,4 miljoner ton skräp i världshaven, mellan 4000 och 8000 ton hamnar på Bohuskusten.

I förra veckan berättade Bohusläningen att fiskare i Grebbestad under ett år hade plockat upp över 300 kilo skräp från västerhavet.

Mycket av skräpet är plast, men det finns även gott om nät som driver runt och ”fiskar” fisk som går till spillo. Plasten kommer från en mängd håll, det handlar inte bara om saker som av oförstånd eller lättja är slängda i havet. Bland annat blåser skräp från öppna soptippar ut i havet.

Under efterkrigstiden har det skett en plastrevolution. Nästan allt vi köper är förpackat i plast och fler och fler saker vi använder är tillverkade av plast.Plasten är problematisk av flera skäl. Den är inte nedbrytbar och kan finfördelas till mycket små bitar, mikroplaster. Plasten flyter runt i haven och är ett problem oavsett om plasten syns eller inte.

ANNONS

Mikroplaster är så små att de lätt hamnar i djur i havet och kommer med i näringskedjan. Många plaster innehåller kemikalier och lagras i till exempel en fisk som senare blir föda för människor och djur. Forskning har konstaterat att mikroplaster kan dra till sig nya, fettlösliga, miljögifter som finns i havsmiljön.

I höstas beslutade EU om ett mål att användningen av tunna plastpåsar ska minska från dagens 170 per person och år ner till 90 per person och år. Användningen av antalet plastpåsar varierar stort mellan länderna och framför allt är det stora skillnader på hur de tas om hand. EU fick kritik för att fatta beslut om användandet av plastpåsar på en överstatlig nivå, men för dessa miljöproblem som inte känner av några landgränser är det både ett klokt beslut och rätt nivå att angripa problemen.

I Sverige slutar många plastpåsar som fjärrvärme och då får ju samhället en nytta av plastpåsen. Men i många länder hamnar plastpåsar på deponier. I mindre utvecklade länder har man inget system för deponier över huvudtaget, vilket speglades i ett reportage nyligen i Bohusläningen om fotografen Lisa Sihlberg som hade rest runt i Asien.

Men det är inte bara EU som uppmärksammar plastproblemet. Delstaten Kalifornien har blivit USA:s första delstat att förbjuda engångsplastpåsar. Plastpåsarna ska avvecklas i de större affärerna i år och nästa år kommer även mindre affärer åläggas att ta bort plastpåsarna.

ANNONS

– Vi är först ut med att förbjuda dessa påsar, och vi är inte de sista, uttalade guvernören Jerry Brown.

Som konsument och medborgare kan man dra sitt strå till stacken genom att inte använda engångsartiklar av plast, lämna plast till återvinning och använda andra material som papp, trä eller metall.

Varje vår städas Bohusläns kuster av frivilliga arbetare som samordnas genom olika privata initiativ. Dessutom samarbetar kommunerna längs Bohuskusten i projektet Ren kust. Moderaterna Anders G Högmark och Mats Abrahamsson lade i höstas fram ett förslag till regionen att Västkuststiftelsen ska få en central funktion i samordnandet av strandstädningen. Det är klokt. De ideella insatserna är viktiga och behövs. Bohusläningarna är villiga att ställa upp för sina stränder. Men det behövs mer av regional samordning och även tillskott från statens sida, vilket inte skett sedan 2008. Men problemet har inte minskat i omfattning – tvärtom.

ANNONS