Varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven. Haven har länge lyckats svälja mycket, men på senare tid har problemet kommit upp till ytan. En färsk SIFO-undersökning gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF visar att nio av tio svenskar oroar sig för att mängden plast och skräp i våra hav ökar. Nästan sju av tio uppger att de tycker att det har blivit mer skräp och plast i haven och längs stränderna under de senaste tio åren.
Enligt undersökningen uppgav mer än två tredjedelar att de skulle ställa sig positiva till ett svenskt förbud mot försäljning av engångsartiklar i plast, som exempelvis plastglas och plastbestick.
Fortsätter vi att skräpa ner världshaven i den takt som görs nu världen över kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050 – alltså om bara en generation. Plast och skräp hör inte hemma i haven, eftersom det skadar såväl människor som djur. Havssköldpaddor äter plastpåsar i tron att det är maneter, plasten fastnar i dess matspjälkningsorgan och gör att de svälter ihjäl. Delfiner fastnar i överblivna fisknät och kvävs. Sjöfåglar fastnar i fiskelinor och dör.
Plasten kan också skada oss människor, inte minst den plast som bryts ner till mikroplast. Faktum är att det finns stora mängder plastpartiklar i haven utanför Sverige som kan innehålla miljögifter. Senast i september släpptes en ny rapport som visade att 83 procent av världens dricksvatten är förorenat med mikroplast. Och fiskarna äter mikroplast i tron att det är plankton och i slutändan hamnar den på våra egna tallrikar. De negativa hälsoeffekterna är okända.
Enligt undersökningen har en majoritet (55 procent) har minskat användningen av engångsartiklar i plast som bestick, muggar och påsar. Två tredjedelar undviker att köpa plastpåsar – nästan lika många har med en egen tygkasse när de handlar.
I Sverige infördes i somras informationskrav för butiker om plastpåsens negativa effekter på miljön. Sedan dess har förbrukningen av plastpåsar i svenska handeln minskat kraftigt. Länder som Costa Rica, Rwanda och Frankrike har gått ett steg längre och förbjudit plastpåsar helt. Costa Rica har också gått ut med beslut om förbud mot engångsförpackningar i plast från 2021.
Är det inte dags att vi förbjuder plastpåsar och börjar fasa ut engångsartiklar i plast även i Sverige?
Haven är i kris och plast kan vara ett av världens snabbast växande miljöproblem. Dör haven dör vi. Självklart måste vi alla dra vårt strå till stacken och göra vad vi kan – så att vi i framtiden får rena och levande hav fulla med fisk.
Håkan Wirtén
generalsekreterare, WWF
Inger Näslund
expert fiske- och havsfrågor, WWF
Om SIFO-undersökningen: Undersökningen genomfördes mellan 8-14 september 2017 av SIFO på uppdrag av WWF. Totalt svarade 1 011 personer i åldrarna 18-79 år.