Eurostats redovisning av prisnivåerna inom olika delar av ekonomin visar att Sverige har EU:s högsta byggkostnader. I absoluta tal kostar det mer att bygga ett hus i Sverige än i de flesta andra länder. Varför är det så?
En vanlig förklaring är att det råder brist på konkurrens inom byggindustrin. Vi värjer oss mot denna beskrivning. Vinstmarginalerna är inte högre än i näringslivet generellt. Prisnivån på bostäder bestäms på en fri marknad. Om utbudet begränsas av regleringar och skatter blir den naturliga följden stigande priser, oavsett nivå på produktionskostnaden.
Det enskilda byggföretaget vill pressa kostnaderna. Men av produktionskostnaden för nybyggnation utgörs nästan hälften av skatter, momssatser, kommunala avgifter med mera. Själva byggkostnaden, det pris en byggherre betalar för att exempelvis få ett hus uppfört, står för 53 procent. Materialkostnader utgör i sin tur hälften av byggkostnaden.
Därtill ligger lönenivåerna inom bygg- och anläggningsyrkena bland de högsta i världen. Lönekostnaderna bestäms dels av kollektivavtalen, dels av politiskt beslutade skattenivåer och arbetsgivaravgifter. ”Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet, inte med låga löner”, som statsminister Stefan Löfven beskriver den svenska modellen.
För många bostadssökande vore det förstås önskvärt med lägre boendekostnader. Fyra av tio väljare under 30 år anger bostäder som en av de viktigaste politiska frågorna, enligt en ny undersökning från Novus. 255 av 290 kommuner rapporterar bostadsbrist.
Glädjande nog är dagens byggtakt högre än på flera decennier. Men vi ser också varningssignaler. Många unga och kapitalsvaga grupper saknar ekonomi för att ta sig in på bostadsmarknaden. Huvudförklaringen till de senaste årens prisökningar är dock fullt rimliga miljö-, energi- och säkerhetskrav, höga lönenivåer och eskalerande markpriser, inte bristande konkurrens i byggindustrin. Dessutom har efterfrågan på bostäder ökat, vilket driver upp priset på marknaden.
Det behövs politiska reformer som sänker trösklarna till det första boendet. Regelförenklingar och rimliga avsteg från till exempel bullerregler och dagsljus vid fasad kan sänka byggkostnaden. Förenklingar som möjliggör fler lägenheter inom samma byggnad gör också kostnaden per lägenhet lägre.
Men intresseorganisationer och debattörer som ropar efter fler nya lägenheter med låga hyror i centrala lägen gör det väl enkelt för sig. Det går inte att bortse från att Sverige är ett utpräglat högkostnadsland, oavsett om jämförelsen med andra länder gäller inköp av kläder, restaurangbesök eller investeringar i nya bostäder. Vi får helt enkelt betala mer för både bröd och boende. Och vi gör det för att det råder konsensus om att den svenska modellen ska konkurrera med kvalitet.
Fredrik Isaksson
Chefsekonom, Sveriges Byggindustrier
Pernilla Irewährn
Chef Fyrbodal, Sveriges Byggindustrier