Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

pC2R58fULiXUTmBn0B3pvc6DlEo.jpg
Uddevalla på 1960-talet Bild: Arne Andersson

Bensinen var inte billigare förr

Fördumma oss inte med utelämnande av information och hårda vinklingar

Replik till Moderaterna 1 juni:

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

LÄS MER: Transportskatterna hotar landsbygden

I en debattartikel i Bohusläningen den 1 juni vill en grupp ledande moderater via olika påståenden gällande kostnader för bil och transporter påvisa hur landsbygden drabbas extra hårt. Som politiskt obunden men stor beundrare av Hans Rosling och fakta blev jag lite nyfiken på siffror och retorik i inlägget så jag läste på lite i ämnet. Jag tänkte presentera vad jag fann för att uppmuntra läsare och väljare till att vara kritiska i stundande valtider.

Att vi har ett väder utanför dörren som slår rekord och att oroande klimatrapporter kommer allt tätare verkar inte bekomma artikelförfattarna så jag väljer att lämna det spåret därhän till ett annat forum.

Låt oss istället titta lite närmare på innehållet och retoriken i artikeln. I ingressen påstås att bensinpriset nu överstiger ”hisnande” 16 kronor per liter. Hur ”hisnande” är egentligen 16 kronor per liter?

Vid en koll på Bensinpriser.nu är det inledningsvis väldigt svårt att finna ett pris över 16 kronor per liter i författarnas hemmageografier. Snittet verkar snarare ligga runt 15,70 – 15.80 kronor per liter men även priser så låga som 15,03 kronor per liter förekommer. 16 kronor per liter är nog att tänja på sanningen lite om man skall förhålla sig till ett medianvärde men låt oss ändå använda det i kommande räkneexempel ändå.

Bensinen var mycket billigare förr, det är en dörr som är lätt att slå in, men hur mycket billigare? 1960 kostade enligt SCB en liter bensin 60 öre per liter och en verkstadsarbetare tjänade 6,58 kronor per timma. Detta innebär att literkostnaden för bensin var 9,1 procent av timförtjänsten.

2018 tjänar en verkstadsarbetare ca 150 kr tim lite beroende på tjänst och bensinen kostar då enligt artikelförfattarna 16 kronor per liter. Det innebär att literkostnadens del av timlönen blir 10,7 procent, en skillnad mot 1960 på 1,6 procent.

Beakta sedan det faktum att en genomsnittlig bil 2018 försiktigt räknat drar 0,3 l lägre per mil än 1960, du kommer alltså 30 procent längre på din bensinliter du nyss köpt i en modern bil. Då blir frågan för dig som läsare om 16 kronor per liter fortfarande är ”hisnande”.

Det påstås vidare i artikeln kommunernas möjlighet att införa miljözoner är för att hindra landsbygdsboende att besöka städerna. Är artikelförfattarna verkligen säkra på att detta är uppsåtet, och om nu landsbygd måste ställas mot storstad, vem förlorar mest på dessa zoner?

1 miljon hushåll påstås i artikeln köra mer än 2 000 mil per år och att de får en ökad skatt med 1800 kr/år. En del frågor uppstår runt detta påstående som jag inte har kunna verifiera: Hur stor del av dessa hushåll är i glesbygd? Hur mycket av detta är körning i tjänst?

Beror inte den ökade skatten på vilken bil man äger eller köper?

Att kilometerskatten kommer att belasta transporter på europavägar, riksvägar och primära landsvägar är såvitt jag förstår ett faktum men jag förstår inte hur det per automatik kommer belasta landsbygden hårdare. Är inte geografisk placering mellan produktionsställe och slutanvändare det som påverkar mest? En lastbil som kör av färjan i Helsingborg har betydligt kortare till Småland eller Tanum än Stockholm och Uppsala.

Och ja, vi har Europas högsta bensin- och dieselskatter men omräknat i Euro så ligger vi på 6:e plats i Europa på den totala kostnaden för 1 liter 95-oktaning bensin enligt en jämförelse av motormännen. Då ligger vi bakom länder som Norge och Italien som jag tror har en fungerande landsbygd?

Försök gärna övertala oss väljare med goda argument och välunderbyggd statistik, eller ännu hellre en kombination av dem. Fördumma oss däremot inte med utelämnande av information och hårda vinklingar för att passa egna syften, fast det kanske är just det som är politik?

Magnus Wedholm

MEST LÄST