Alexander Goldmann, Musiker mot rasism,.
Alexander Goldmann, Musiker mot rasism,. Bild: Isabelle Nordström

Därför spelar vi för en medmänsklig asylpolitik

Musiker mot rasism: Vi lyfter de ensamkommandes röster

ANNONS
|

Det går bara ett par minuter så blir vi bjudna på thé och ungdomarna erbjuder oss sina tofflor eftersom det är lite kallt på golvet. Vi är på ett av Agapes många boenden i Göteborg. Några av ungdomarna har skrivits upp i ålder, andra fyllt 18 år och inte erbjudits något boende av Göteborgs Stad. Istället för att flytta till vuxenboenden långt bort från sociala nätverk och skolgång kan Agape erbjuda boende i Göteborg då alternativet för många hade varit att bo på gatan. Av de dryga 10 miljoner som Göteborgs Stad fick för att hjälpa nyanlända över 18 år har Agape fått 2,7 miljoner och bedriver verksamhet som Göteborgs Stad borde ha tagit ansvar över. Övriga pengar går till bl.a. läxhjälp och stödsamtal men vad hjälper det ungdomarna när inte boendefrågan är löst? Tur att Agape finns.

ANNONS

Vi kommer från Kulturskolan för en musikstund med ungdomarna och trots att informationen inte gått fram får vi det varmaste mottagandet en kan tänka sig, som vi alltid får i mötet med ensamkommande. Ändå präglas debatten av misstänksamhet och hat, gruppen pekas ut som brottsbenägna och utan egen vilja till integration. Med en varm kopp thé och sköna tofflor på fötterna tänker jag tanken som så ofta slagit mig: om alla de rädda, misstänksamma och hatiska också fick komma och möta de ensamkommande och höra deras berättelser, skulle de ha en annan uppfattning då? Vi som arbetar med ensamkommande dagligen har antagligen en mer nyanserad bild än de som aldrig pratat med en nyanländ ungdom.

Nu vill S strama åt migrationspolitiken ytterligare genom att effektivisera avvisningar och utesluta de som fått avslag från välfärden. Signalpolitik går före barnkonventionen då S föreslår att barn som fått avslag inte ska få möjlighet till skolgång. Förslaget möts av jubel av invandringskritiska men är ett slag i ansiktet på de ensamkommande. De som redan drabbats av extremt lång väntetid på besked, rättsosäkra åldersuppskrivningar, avvisningsbesked som tycks baserade på slump och nu senast ett lagförslag som visserligen ger hopp till många men sorterar människor utifrån ankomstdatum och vilja till studier istället för asylskäl. Tillfälliga uppehållstillstånd fortsätter att vara standard när den tillfälliga lagen från 2016 förlängs. Ungdomarna förväntas kämpa för att integreras i samhället samtidigt som osäkerheten förstärks och alla förutsättningar för integration rycks bort.

ANNONS

Men vem lyssnar på ungdomarnas egen röst som säger ”hjälp oss nu så hjälper vi er sedan”? Vi som hör vet att de allra flesta vill snabbt in i studier, få jobb och bli en del av det svenska samhället. För många är vägen kort, på ett eller två år läser de in hela grundskolan på och efter några år kan dessa ungdomar vara inne i arbetslivet. Musiker Mot Rasism har tagit fram konserten Hör min röst som ges runt om i Sverige för att den lyfter de ensamkommandes röster, i en tid när de behöver höras. Vi hoppas att fler unga röster kommer höras och att debatten och migrationspolitiken ska präglas av medmänsklighet istället för tal om kvantiteter. Att människor ska våga mötas och först i mötet bilda sig en egen uppfattning. Vi är övertygade om att debatten skulle låta annorlunda om fler fick sig en pratstund över en kopp thé och ett par varma tofflor med ungdomar som tagit sig från krig genom Europa, ungdomar som vill så mycket men måste ges förutsättningar för integration.

Alexander Goldmann

ordförande Musiker Mot Rasism och arrangör för konserten Hör min röst som ges under Imagine Sweden12/5 kl 16.15 i Margretegärdeparken

ANNONS

ANNONS