VÄSTERÅS20170905Personal på ett demensboende går sin rond för att ge de boende sin medicin. Detta på ett anpassat boende för dementa vårdtagare på ett äldreboende i Västerås.Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080
VÄSTERÅS20170905Personal på ett demensboende går sin rond för att ge de boende sin medicin. Detta på ett anpassat boende för dementa vårdtagare på ett äldreboende i Västerås.Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT

Därför tycker jag inte om ordet man använder så ofta i omsorgen

Val av ord kan distansera - man måste bli betraktad som människa

ANNONS

Läste ledarskribentens insändare ”Ribban sätts för lågt!” den 18/10. Det var utmärkt av Bohusläningen att rapportera och sedan också uppmärksamma den anmälan som gjorts till IVO. Det var utmärkt av enhetscheferna att anmäla och omsorgschefen att se allvarligt på händelsen. Ändå var det något som störde. Läste åter texten noggrant och då förstod jag. Det var ordet ”brukare”. Val av ord kan distansera. Till de mänskliga rättigheterna hör att bli betraktad som människa. Kan man inte i anmälan skriva ”den gamla kvinnan” berättar, eller ”den gamle mannen” berättar? Är det förbjudet att nämna kön kan man kanske välja ”den drabbade” berättar.

ANNONS

LÄS MER:Lämnade vårdtagare med bajsblöja

Hur tolkar de ansvariga inom äldrevården detta ord? Troligen som ett samlingsnamn för de boende som brukar dvs. använder sig av de tjänster som boendet erbjuder. Kanske blir det efter denna händelse aktuellt för äldreomsorgens brukspatroner att beräkna bruksvärdet på de tjänster som detta äldreboende levererar till sina brukare?

Utbildning och vårdlärarnas förmåga att förmedla sina kunskaper har stor betydelse. Vid en av 50-talets vårdutbildningar hade eleverna en känd och omtyckt manlig föreläsare i ämnet etik. Han sade en gång: ”Jag önskar att jag hade tillåtelse att låta er få låtsas vara patienter några dygn och förbjuda er att besöka toaletten. Säkert skulle Ni då förstå hur det känns att ligga i en blöt bädd med bajs och urin” Han menade att det självupplevda ibland måste till för att vi till fullo ska kunna förstå. Jag tror dock att de flesta människor har förmågan att leva sig in i det obehag som det skulle innebära.

LÄS MER:En underliggande kultur av försumlighet

Dessa lektioner kom när elevtiden närmade sig slutet och eleverna skulle ut i arbetslivet. Hans målsättning var alltid att få dem att förstå vilket ansvarfullt arbete som väntade dem. Vård måste alltid ske med hänsyn, inlevelse och medkänsla. Detta minns jag mycket väl.

ANNONS

En mycket gammal människa, som ung elev vid nämnda skola

ANNONS