Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Då måste kommunerna ha noll i utsläpp

    Mattias Goldmann: De kommuner med högst och mest trovärdiga mål kan bli relevanta långt bortom landsgränserna

    Parisavtalet slår fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till två grader jämfört med förindustriell tid, med sikte på 1.5 grader.

    Den globala klimatpanelen IPCC har nu klargjort skillnaden mellan målen, och slår fast att:

    1) Skillnaden mellan 1.5 och 2 grader är mycket stor. Vid två graders höjning är risken t.ex. stor att permafrosten tinar, och att stora delar av Arktis isar smälter i en oåterkallelig process.

    2) Skillnaden är större i vår del av världen än globalt, bl.a. med en kortare snösäsong, ökad risk för extrema temperaturer och skyfall.

    3) Det går ännu att begränsa temperaturhöjningen till 1.5 grader, men det kräver mycket snabba utsläppsminskningar och negativa utsläpp - återbeskogning och/eller avskiljning och lagring av koldioxid.

    4) För att klara målen krävs stärkta styrmedel överstatligt, nationellt och lokalt.

    Stora delar av klimatarbetet sker lokalt. Kommunerna har monopol på stadsplaneringen, ansvar för gatorna, ensamrätt på hushållens avfall, driver en stor del av skolorna och är ofta själv den största arbetsgivaren i kommunen. Dessutom har många kommuner, själva eller i sammanslutningar som Klimatkommunerna, satt tuffa klimatmål och varit pådrivande för att staten ska göra mer.

    Nästa steg tar vi nu. Efter IPCC:s rapport står det klart att lokala klimatmål måste skärpas. Varje kommun som har lägre mål än de nationella är en del av problemet, och för att vara verkligt relevant måste man förstås ha väsentligt högre. I de handlingsplaner för den nya mandatperioden som nu skrivs i kommunerna bör man alltså besvara:

    • När ska transportsektorn vara fossiloberoende - och hur ska det gå till? Före 2030 är nyckeln för att vara relevanta, och kommunens och regionens ansvar för kollektivtrafiken, för cykelvägar, för råvaror som kan bli biodrivmedel för fordon och för möjligheten till en snabb elektrifiering kan göra stor skillnad.

    • När ska de totala utsläppen i kommunen vara nere i noll? Det måste ske före 2045 för att vara före Sverige som genomsnitt, och bör inkludera kraftfulla utsläppsminskningar i alla sektorer.

    • Hur kan kommunen bli klimatpositiv? I vår del av världen behöver utsläppen minska bortom noll. Det kan ske t.ex. genom att plantera mera skog på kommunal mark, producera biokol av hushållens organiska avfall, och avskilja och lagra koldioxid från förbränning av biobränsle (BECCS).

    De kommuner med högst och mest trovärdiga mål kan bli relevanta långt bortom landsgränserna, eftersom Sverige vill vara ledande i klimatomställningen och behöver lokala föredömen att visa upp.

    Fores granskning av vad som avgör vilka kommuner som är bäst i klimatarbetet, visar att det avgörande inte är vilka partier som styr, hur rik eller fattig, stor eller liten kommunen är. Istället är det den personliga drivkraften hos ledande politiker och tjänstemän. Utnyttja det, ta tätpositionen i omställningen - och visa omvärlden hur klimatarbetet ska bedrivas!

    Mattias Goldman

    Tankesmedjan Fores