Jag funderade om resonemanget kring den så kallade regeringsbildningen i Sverige. Varför då?
Jo, jag såg en intervju med Liberalernas Jan Björklund och av någon anledning kom en replik ur Strindbergs "Ett drömspel" framför mina ögon: "Det är synd om människorna".
Varför kom denna replik för mig? Går den att travestera till idag? Mycket enkelt: "Det är synd om Liberalerna".
Vem tänker jag då på? Jo: alla dessa fritidspolitiker, samt även alla välbetalda "proffsen" i kommuner samt övriga organisationer som har "L-stämpeln" på sig.
Björklunds politik bygger ju på vad han lovat sina barn: "Ge aldrig SD inflytande!"
Min undran blir ju då: Måste alla L-politiker i Sveriges kommuner, regioner med mera ständigt vara uppkopplade till Björklunds barn för att efterhöra vilken sakpolitik man ska föra, eller gäller det bara pappa Jans politik på riksnivå?
Det kan ju kanske även på kommunal eller regional nivå, vara livsfarligt att få stöd av "de pestsmittade" för sin politik i sakfrågor. Det märkliga är ju att det gick alldeles utmärkt att få stöd av SD vid avsättandet av regeringen Löfven. Detta var tydligen helt okej i familjen Björklunds familjeråd.
Gösta Ohlin