Förkasta inte systemet med lokala gode män

SVT gjorde nyligen en genomgång av överförmyndarakter med ledning av länsstyrelsens tillsyn, en genomgång som ledde till slutsatsen att 26 miljoner kronor under fyra år inte ”redovisats” korrekt av gode män i ett antal kommuner.

ANNONS
|

Siffran antogs gälla för hela landet och den blev då flera hundra miljoner. När sedan nyheten refereras i tidningar har ”oredovisade medel” blivit detsamma som förskingring och svindleri (Expressen) och Bohusläningen använder den 28 april ord som kaos och att de gode männen stjäl. Snabba lösningar presenteras ”sparka överförmyndarna” och Bohusläningen menar att det är dags för professionella gode män i ett statligt system. För egen del känner jag inte igen beskrivningarna av omfattande tjuveri och jag är inte övertygad om att en organisation med statliga anställda är detsamma som den ”gode” godemannen.

Att det finns en del gode män som inte tillfredsställande kan redovisa alla utgifter stämmer, men det är inte detsamma som att de stulit pengarna. Ett kvitto om 500 kronor bland kanske 100 transaktioner som inte finns med i årsredovisningen kan knappast för­anleda en polisanmälan.

ANNONS

Om det däremot finns misstanke om bedrägeri tvekar jag inte alls att polisanmäla och att omedelbart entlediga den gode mannen.

I Uddevalla kommun har vi cirka 700 godmansärenden fördelade på 375 gode män. Vi upptäcker enstaka bedrägerier per år och jag måste ändå konstatera att de gode männen varav en hel del är anhöriga står för en personlig omtanke och en ärlighet som jag inte tror statstjänstemän skulle kunna ersätta.

Är då systemet tillfyllest? Nej, det är det inte då lagen tillkom 1924. Det finns dock en grundkärna i lag och metod: • alla gode män kontrolleras i polisens belastningsregister och hos kronofogden • alla medel som huvud­mannen har på bank överförmyndarspärras av banken. Den gode mannen har bara tillgång till det så kallade pensionskontot om maximalt 30000 kronor och som används för löpande utgifter • fast egendom kan inte överlåtas utan två separata värderingar och ett särskilt samtyckesbeslut måste till av överförmyndaren. Att en god man kan sälja till sig själv är uteslutet. • vi kontrollerar alla årsräkningar alltså redovisning av ingående tillgångar vid årets början och motsvarande tillgångar vid årets slut. Sedan jämför utgifter med inkomster. Om vi är tveksamma kontrollerar vi alla verifikationer. • Uddevalla med sju grannkommuner i norra Bohuslän och i delar av Dalsland har bildat ett gemensamt handläggningskontor bemannat med jurister, socionomer och annan högskoleutbildad personal just för att garantera en professionell hantering

ANNONS

Behöver systemet med gode män ses över? Ja det är angeläget – några punkter: • föräldrabalken som reglerar systemet omfattar över 200 paragrafer och är gammalt. Tre statliga utredningar de senaste tolv åren har belyst systemet, men inget har hänt. • i socialtjänstlagen kapitel 3, paragraf 3, står det ”För utförande av social­nämndens uppgifter ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet”. Motsvarande lagstiftning saknas för överförmyndare vilket tyvärr lett till en tradition i många små kommuner att överförmyndaren själv blir handläggare. • det finns ingen central tillsynsmyndighet, som socialstyrelsen, som kan arbeta med vägledning och metodstöd. Det borde finnas. • vardagsärenden bör även framgent kunna vara ett ideellt uppdrag med nära geografisk anknytning till huvudmannen, men vissa typer att ärenden bör kunna professionaliseras. • utbildning för gode män bör bli obligatorisk, men staten kan inte såsom nu låtsas att det inte kostar något för överförmyndarna. Förkasta inte det goda i lokalt engagerade gode män som gör jobbet delvis som ett ideellt uppdrag. Skärp lagstiftningen och fortsätt med den snabba kvalitetsutvecklingen som nu sker i hela landet.

Kurt Hansson överförmyndare i Uddevalla

ANNONS