Kulturell okunskap får allvarliga följder

Per-Anders Hultman: Det råder brist på kunskap om främmande kulturer och traditioner.

ANNONS
|

Den utbildning inom hedersproblematik som Västra Götalandsregionen genomförde runt 2007 var en utbildning som höll högsta klass. Att den av någon anledning föll bort var sorgligt. Den borde istället ha vidareutvecklats och även innefattat delar som kulturella, traditionella, religiösa och sociala strukturer i samhället. Även normer i samhället hade varit en sak att ha med.

Att utbildning om hedersproblematik i dag saknas i många kommuner gör att olika åsiktsgrupper och tolkningar av vad som är rätt och fel får förödande konsekvenser för barn och ungdomar. Att det går så långt att man tvingas byta boende då man trakasserats och hotats av andra barn/ungdomar på samma boende är obegripligt.

ANNONS

Att kommuner saknar pengar för utbildningar och vidareutbildningar är knappast tänkbara orsaker till att inte satsa på utbildning. Här behövs mycket utbildning dessutom. När jag för några år sedan diskuterade Bacha bazi, ”dansande pojkar”, på, som är ett kulturellt accepterat övergrepp på minderåriga pojkar, på ett HVB-boende, så hade personalen inte en aning om vad detta stod för.

Vad händer om detta inte upptäcks på ett boende? Vi vet att yngre barn har blivit måltavlor för äldre ungdomar på olika boenden i Sverige med bland annat våldtäkter. I filmen ”Flyga drake” finns en del om detta. Det kan vara så många som 50 procent i olika områden av olika män i denna kultur som tar pojkar till ”älskare”, enligt Joel Brinkley, professor i journalistik vid Stanford University. Detta sker nästan uteslutande i Pakistan och Afghanistan.

Varför händer då detta? Har man lärt sig av vuxna som alla barn gör, även i Sverige där kvinnomisshandel är en liten gren som barn lär sig vara vardagen så är det inte långsynt att tänka att detta är normalt. Om man då första tiden i Sverige har ett mycket tunt eller inget socialt nätverk, då är man extra sårbar.

För att komma in i samhället är det av vikt att behandla dessa barn som alla andra barn i Sverige och samtidigt tillgodose deras speciella behov av utbildning avseende språk, kultur, bakgrund, normer och erfarenheter. I detta gäller även delar som rör fysiska, psykiska och sexuella delar. Men då måste personalen ha kunskaper, det får man genom utbildning.

ANNONS

Samma sak gäller hedersproblematiken. Har man ingen kompetens inom området då vet man inte hur detta ser ut eller vilka signaler man ska leta efter. Hur ska man som exempel upptäcka hedersproblematik om man inte besöker familjer som kommit till Sverige där det är vanligt förekommande i vissa länder? Det duger inte av chefer på HVB-boenden, eller deras chefer att säga ”jag visste inte” när det väl händer, man har ett ansvar för att personalen har utbildning inom området.

Att IVO här inte ställer högre krav är anmärkningsvärt när man kommer med sina inspektioner, eller så är det inte alls besynnerligt. Man har med stor sannolikhet själv ingen utbildning inom området, då ställer man hellre inga krav.

Per-Anders Hultman

Grebbestad

ANNONS