Att vara kvinna har sina för- och nackdelar, men att behöva lägga stora summor per år på mensskydd är fel. Varför ska kvinnor betala för att de är kvinnor? I ett jämställt Sverige bör kvinnan ha lika mycket rättigheter och skyldigheter som männen, men är vårt samhälle jämställt om kvinnan tvingas betala, just för att hon är kvinna. Jämställdheten minskar när kvinnor tvingas betala för att vara kvinnor!
För det första använder dagens moderna kvinnor olika slags mensskydd flera dagar i månaden, som i slutändan kostar mängder med pengar. Det talas om orimliga summor mellan 40-80 tusen kronor per livslängd. Under en menscykel blöder kvinnan i snitt fem dagar per vecka, en gång per månad. I en matbutik som Ica, Coop och Willys hittar vi olika mensskydd. Ett paket med 16 styck tamponger kostar cirka 25 kr. Hur riklig blödningen hos en kvinna är mycket individuellt. Om kvinnan byter tampong 4-7 gånger per dygn snittar hon en kostnad på cirka tio kronor. Har man då mens i denna takt blir kostnaden cirka 50 kronor per månad. Det skulle kosta 50 kronor att ha mens, per tillfälle. Denna summa anses i många ögon som måttlig, men då har man inte tänkt utanför boxen. Alla kvinnors ekonomi ser olika, därför kan 50 kronor per månad ha en negativ effekt på ekonomin.
För det andra lever inte världens alla kvinnor i säkra samhällen som i Sverige. Det finns massvis med platser där män trycker ned kvinnans röst, platser som har brist på rena hygienartiklar, det vill säga rena mensskydd, och platser där kvinnans ekonomi är minimal. Dessa tre faktorer finns på en och samma plats. Det skapar stor trubbel och man söker hellre efter enklare lösningar än säkra.
Många fattiga kvinnor i Indien arbetar inom prostitution, för att tjäna pengar. Dessa kvinnor lever med stor sannolikhet i orena miljöer. Både skyddat och oskyddat samlag kan leda till könssjukdomar, särskilt om omgivningen anses som oren. Kvinnan som ideligen kämpar för hennes ekonomi riskerar, på grund av hennes arbete, att få könssjukdomar. Om mensskydden hade varit gratis för alla kvinnor, då hade kvinnorna kunnat tillägna pengarna till bättre saker såsom läkemedel, bättre jobb m.m.
Men hur ser egentligen den andra sidan av myntet ut?
Genom att alla världens kvinnor får tillgång till gratis mensskydd blir också resultatet att någon får stå för priset, men vem ska ta ansvaret? Det kan vara svårt att peka ut detta ansvar som sedan går vidare till skyldighet. Dessutom blir det mer omständigt när man talar från en global perspektiv. Då blir det ett ännu större ansvar, som först och främst skall beslutas gemensamt, men vilka är det som faktiskt ska stödja denna idé ekonomiskt?
Mitt svar på det är att jag anser att skatten kan göra sin förtjänst. I Sverige betalar varje medborgare som arbetar, en skatt på cirka 33 procent av sin lön. Dessa pengar går till utvecklingen av våran välfärd och för att upprätthålla vårt samhälle. Därför kan lösningen bli att en viss marginal av skatten går till gratis mensskydd för kvinnor. En lösning som kan påverka det svenska samhället.
Från ett global perspektiv krävs möte mellan organisationer som har en positiv inställning till denna idé. Organisationer som kämpar för kvinnans rätt i länder där kvinnor är utsatta, såsom FN, Unicef, Amnesty och Kvinna Till Kvinna. De har en vilja och driv för att hjälpa kvinnor, främst på platser där det behövs för att jämlikheten mellan män och kvinnor ska bli så jämställt som möjligt. Oftast i dessa länder är kvinnor fattiga, med hjälp av andra faktorer kan dessa organisationer hjälpa drabbade kvinnor ekonomiskt med gratis mensskydd.
Till sist, det är gratis för män att leva som män, varför ska då inte kvinnor få göra detsamma. Detta är en fråga inom jämställdheten som reflekterar hur jämnt det egentligen är i vårt samhälle. Det är orimliga summor en kvinna tvingas lägga ut, enbart eftersom hon är kvinna. Jämställdheten minskar när kvinnor tvingas betala för att vara kvinna!
Emma Östberg