Lärarfacken: Därför protesterar vi mot kommunens budget

Hur ska vi arbeta "på ett annat sätt"?

|

Årets budgetprocess har präglats av dystra prognoser för framtiden. Med hänvisning till statens välfärdssatsning och ett ”fem i tolv” prognostiserat ökat skatteunderlag, räddas dock 2018 från omöjlighet till möjligen genomförbart, för BUN:s del. I den ekonomiska flerårsplanen är dock molnen mörkare än vanligt. Från kommunledningens sida aviseras nödvändiga besparingar och effektiviseringar inom förvaltningen, samtidigt som man önskar oförändrad lärartäthet och ökad måluppfyllelse.

Att i ett läge, där skolans personal sliter för att hålla kvaliteten på en hög nivå, kritisera lärarnas arbetssätt gynnar inte situationen. Skolans måluppfyllelse bygger på att det finns tillräckligt med resurser i form av utbildade lärare, välorganiserad elevhälsa, gynnsamma lokaler samt en strategisk plan för kompetensförsörjning.

Under planperioden ska alltså mindre pengar per elev ge högre kunskapsresultat med bibehållen lärartäthet. En omöjlig ekvation. Från kommunledningen sägs (både tjänstemän och politik) att barn och utbildning måste ”göra på ett annat sätt”.

Om man med detta menar professionens yrkesutövande, kräver det en djupare förklaring. Är det på det viset att det inom kommunledning och/eller förvaltning finns idéer som lärare och rektorer inte har förstått eller anammat, kanske det skulle vara på sin plats att skapa förutsättningar för detta arbete.

Det är provocerande mot alla våra medlemmar, som idag sliter med alldeles för få utbildade arbetskamrater för att få verksamheten att fundera, att då få höra att vi borde ”göra på ett annat sätt”. Vi undrar utifrån vilket perspektiv kommunalrådet uttalar sig på detta sätt och hur det skall uppfattas?

Andelen behöriga lärare i förskolan och grundskolan minskar i oroande takt. Över 200 lediga jobb utannonseras inom BUN under en tvåmånaders period. Hög arbetsbelastning och höga ohälsotal är en effekt. Vi har svårt att behålla och rekrytera lärare. Unga obehöriga anställs, vilket dels minskar lärartätheten, och dels bidrar till högre arbetsbelastning, för de lärare som är kvar. De obehöriga kräver dessutom extra handledande resurser av de som är behöriga. Tid som tas från barnen och eleverna.

Här saknas ett långsiktigt strategiskt arbete kring kompetensförsörjning.

Vad har kommunledningen för plan för detta? Hur tänker kommunledningen kring den politiska diskussionen på riksnivå kring skolan, inte minst när det gäller Skolkommissionens betänkande?

Olikvärdiga skolor, integration och extra kostnader för elever med mycket bristfällig skolunderbyggnad, vad får det kosta? Den ökade lönekostnaden som följer i lärarbristens spår, var syns det i budgetförslaget?

Årets budgetprocess har avslöjat allvarliga brister i både kunskap och engagemang för skolan. Statliga mål som skall finansieras av kommunen, med en allt mer ansträngd ekonomi, är ett allvarligt hot mot skolan. På sikt kommer detta vara ohållbart.

Vi ifrågasätter processen kring det material som gav underlaget till de besparingar som togs fram av kommunledningen inför budgetdialogen. Främst gäller detta bristen på transparens vad gäller uppdraget, arbete och slutsatser som en konsultfirma utförde. Här har självklart också förvaltningsledningen och förvaltningschefen ett ansvar.

Eva Carlsson

Lärarförbundet

Gunnar Hermansson

Lärarnas Riksförbund

Uddevalla