Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Smögenbryggan

Nu måste sommargästerna betala för sig

Vi vill inte betala för alla extrakostnaderna som de för med sig

Vi har i alla år lärt oss att turism är bra att sommargäster är bra. Detta är kanske stämmer bara till en viss gräns.

Gränsen för turism överskreds i sommar i Fjällbacka när månglarna fick erfara att busslasterna med kinesiska turister inte köpte något. Då blev det goda det bästas fiende.

Samma gäller med badgästerna, de kan vara bra upp till en viss gräns. Därefter blir kostnaden, konsekvenserna och kraven från badgästerna en risk och ett hot mot det stabila, trygga och långvariga samhället.

Det är som i privatlivet, det blir inte bra när middagsgästerna tar över huset, överbelastar elnätet, orsakar stopp i avloppet och trampar i trädgårdslandet.

Samhället och kommunen måste resa på sig, räta på ryggen och inse vem deras huvudman är, vem de arbetar för. Är det de som är skrivna och bor i bygden eller är det gästartisterna? När väl kommunerna i Bohuslän inser att det är det fasta befolkningen som är deras huvudman, då har samhället och bohuslänningarna kommit en lång väg.

Fortsätter man att bocka, buga och vika ner sig för massturism och makten från massbadgäster, då upphör snart kommunerna i Bohusläns existensrätt. Då kan de komma att styras från ett kontor i Göteborg.

Detta har man sedan många decennier insett i Finland, Norge och Danmark. Delårsboende får betala för sig, de får betala för att de ligger kommuner till last, de får betala för att de tränger ut åretruntboende med mindre ekonomiska muskler, de får betala för att kustsamhällena är mörklagda nio – tio månader om året. De får betala för att åretruntboende får sämre service, de får betala för att vatten, avlopp och elsystem måste överdimensioneras.

Låt det goda och bli det verkligt goda för samhället och dess stöttepelare, alltså de som bor året runt. Låt inte gästartisterna ta över både scenen, salongen och intäkterna, då blir statisterna rundningsmärken i mörkret utanför den svaga gatubelysningens ljusstrålar.

Av var och en det den förmår – till var och en det den behöver. Detta måste gälla.

Hur skall badgästerna betala, det är frågan.

Lösningen är fastigheterna. Att ta ut en kommunal serviceavgift på fastigheter som inte bebos året runt.

Antingen en fast summa på exempelvis 100 000 kr per år för åretrunthus och 25 000 för fritidshus eller varför inte en procentsats på taxeringsvärdet.

Holger Eriksson