Att ta emot brev och posta brev samt i övrigt kunna ta del av den postala infrastrukturen är en rättighet för alla som bor i Sverige. Frågan regleras också i EU. Alla medborgare inom EU har rätt att få post utdelat fem vardagar i veckan året runt.
Ett viktigt tillägg till dessa rättigheter är att postservicen ska organiseras i förhållande till behoven som medborgarna har. Därför fick jag uppdraget för drygt ett år sedan att se över postlagstiftningen utifrån ett alltmer digitaliserat samhälle. Den 1 september i år överlämnade jag utredningen till statsrådet Peter Eriksson.
Det är tydligt att behoven av att posta och ta emot brev har förändrats kraftigt de senaste åren. Brevmängderna i Sverige minskar med hundra miljoner brev årligen. Istället skickar vi mail och kommunicerar digitalt mellan hushåll samt mellan hushåll och företag. Sannolikt kommer kommuner, landsting, statliga myndigheter, försäkringsbolag och banker att övergå till digital kommunikation inom några år. Då kommer antalet fysiska brevförsändelser att minska ytterligare.
Samtidigt som brevmängderna minskar uppger många hushåll och företag att snabbheten i brevdistribution är underordnad tillförlitlighet och kvalité i postservicen. Utredningens perspektiv har varit att söka förslag som innebär såväl en anpassning till förändrade behov samtidigt som kvalité och tillförlitlighet kan säkras och helst förbättras.
Idag är kravet att PostNord ska leverera 85 procent av breven inom ett dygn samt att 97 procent av breven ska komma fram inom tre dygn. Det betyder att PostNord å ena sidan utsätts för extrem stress att få fram flertalet brev övernatt till en ständigt stigande kostnad fastän behovet av övernattbefordran minskar. Å andra sidan har PostNord en tidsfrist på fyra dygn innan det sist sorterade brevet behöver kommer fram, vilket kan upplevas som otillfredsställande. PostNord har alltså ett orimligt krav på kvantitet första dygnet som samtidigt riskerar att undergräva viktiga kvalitetskrav i den totala postservicen. Mitt förslag innebär att PostNord ska leverera 95 procent av breven inom två dygn. Det är en anpassning till minskade behov samtidigt som fokus i högra utsträckning kan läggas på att höja kvalitén.
Det svenska samhället har avstått från att fullt ut implementera EU:s postdirektiv. Det har delvis varit oklart vilka villkor som gäller för att uppnå kravet på femdagarsutdelning. Hur ska en eventuell rationalisering göras, när får undantag göras? Viktiga beslut om brevbärarturer, brevlådors placering och allmänna rationaliseringar inom postservicen har devis överlämnats i PostNords händer att försöka lösa i hop med medborgarna när det politiska systemet passat. Ett sådant system fungerar väl i ett land som Sverige som har goda traditioner och hög kvalité i postservicen. Alla medborgare och även postoperatörerna tar i hög utsträckning sitt ansvar att hitta lokala och praktiska lösningar. Många medborgare har frivilligt ställt upp på att göra undantag från EU-direktivet. Men när rationaliseringen fortsätter ökar pressen på PostNord att ta obekväma beslut samtidigt som många medborgare riskerar att uppleva dålig rättssäkerhet.
Jag föreslår att Post- och telestyrelsen ska ges en starkare ställning att göra bindande föreskrifter istället för att enbart utfärda dagens allmänna råd. Fler bindande föreskrifter kan knappast trolla bort alla större och mindre problem med postdistribution men om förslaget blir verklighet kan rättssäkerheten öka för den enskilde postmottagaren inför och under viktiga beslut i postservicen.
Kristina Jonäng (C)
Regeringens postutredare