Världens länder har enats kring ambitiösa mål om klimat och hållbar utveckling. Med Parisavtalet kom ett nytt klimatavtal för att stoppa den globala uppvärmningen på plats. Och med 17 globala hållbarhetsmål sätts riktningen och agendan för en hållbar utveckling till 2030.
För att nå dessa mål behöver Sverige och världen ställa om från en fossildriven ekonomi till en värld baserad på förnybara råvaror. Skogen är en nyckel i den omställningen – brukad skog tar upp koldioxid och trädet kan användas till att ersätta allt från olja och bomull till plast och betong. Sveriges växande skogar tar upp drygt 80 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att klara utmaningarna behöver vi använda skogen mer. Skogsägarna har en avgörande roll i att långsiktigt sköta och bruka skogen.
Myndigheterna har dock i en rad viktiga beslut satt en ny kurs – en kurs som inte är förenlig med skogspolitikens grundinriktning med frihet under ansvar. Exemplen där enskilda nekas ersättning och tvingas gå till domstol växer. Vi ser en ökad skillnad mellan politikens intentioner och den praktiska tillämpningen. Detta leder till att den enskilda skogsägarens förtroende för staten, myndigheterna och rättssäkerheten undergrävs. Samtidigt saknas kraft från politiken att främja en ökad skogsproduktion. Det är ett problem då en ökad produktion i skogen och ökad användning av skogens produkter är en förutsättning för att nå ett hållbart, fossilfritt samhälle. Sammantaget är detta ett problem inte bara för Sveriges 330 000 skogsägare, utan för samhällets utveckling i stort då skogens bidrag till klimat, miljö och ekonomi hämmas.
Dagens miljöpolitik har kommit att låsas fast i gårdagens utmaningar. När den utformades var biologisk mångfald den stora ödesfrågan i skogen. Sedan dess har stora framsteg gjorts på området och utvecklingen går åt rätt håll med allt rikare skogar. Familjeskogsbruket tar ett långt större ansvar för den biologiska mångfalden än vad lagen kräver och stora arealer har avsatts på frivillig väg, till ytan mer än vad staten avsatt som naturreservat och liknande skyddsinstrument.
Nu behöver det svenska miljöarbetet ställas om för att möta de nya globala samhällsutmaningarna. Miljöpolitiken behöver sätta de globala åtagandena om klimat och hållbar utveckling i centrum. En mer tidsenlig syn på miljöarbetet och det övergripande målet om ett hållbart samhälle behöver också avspeglas i miljölagstiftningen.
Vi vill se politiska initiativ som leder till
• Att den svenska skogen brukas mer
• En utveckling av miljöpolitiken för att möta de globala utmaningarna kring klimat och hållbar utveckling
• Tydligare avvägningar inom miljöpolitiken och mot andra övergripande samhällsmål
• Ökad insikt om att brukande av skog är positivt och värdefullt, inte en risk som bör förhindras och hållas tillbaka
Janne Landström
skogsansvarig tjänsteman LRF Västra Sverige
Robert Larsson
regionchef LRF Västra Sverige