Staten måste återta sin roll som hämnare

Bredda diskussionen kring straffets syfte och tänk även in brottsoffren, menar Marcus Staxäng, Medborgerlig Samling.

ANNONS
|

I Sverige råder en syn på den straffrättsliga påföljden som ett instrument vars främsta uppgift är att stävja brott. Och det är i ljuset av en tilltagande brottslighet som straffskärpningar panikartat föreslås från höger till vänster. Men vänder man sig till forskningen så är svaret inte entydigt att strängare straff leder till lägre brottslighet. En del studier visar att hårdare straff i princip är verkningslöst i brottspreventivt syfte, medan det i andra studier framkommer att hårdare straff visst kan ha effekt på brottsligheten.

Oavsett vad som är rätt om straffets brottspreventiva effekt så borde diskussionen om straffet syfte breddas och fördjupas. Ett av grundfundamenten i ett fungerande samhälle är att staten hämnas brott istället för individen, släkten eller klanen. Men denna princip har trängts undan till förmån för det rent instrumentella sättet att se på straff. Numera anses det till och med fult att prata om straffets vedergällande funktion.

ANNONS

De senaste åren har allmänhetens förtroende sjunkit både för domstolsväsendet och rättsväsendet i stort enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU). För att vända trenden behöver uppklarningsprocenten för brott förbättras. Men det är också av högsta vikt att straffen som utdöms uppfattas som rättvisa så att rättsväsendet och i förlängningen staten kan befästa sin legitimitet.

En aktivistisk kader av kriminologer och jurister, med oklart forskningsläge i ryggen, har länge drivit på för en urholkning av straffsystemet. Otaliga är de exempel där förbrytare dömts för 10 – 20 brott eller mer, där flera vålds- och egendomsbrott ingått, men klarat sig undan med några enstaka månader i fängelse. Och detta har kunnat ske genom att straffet reducerats till blott ett instrument för att stävja brottslighet utan tydlig koppling till skipande av rättvisa.

Staten måste återta sin roll som ställföreträdande hämnare. Och då behöver både minimi- och maximistraffen skärpas, särskilt för grövre brottslighet. För att komma åt mängd- och återfallsbrottslighet så måste lagstiftningen som styr straffrabatter och villkorlig frigivning stramas åt ordentligt. Detta kommer sannolikt att stävja brottsligheten, men framförallt kan då proportionerliga straff utdömas och rättvisa skipas!

Marcus Staxäng, fd polis och riksdagskandidat för Medborgerlig Samling

ANNONS