Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Svenskt båtliv har stor potential

Sverige är ett av de mest fritidsbåtstäta länderna i världen. Trots det är Sverige långt ifrån i topp när det gäller att tillhandahålla rimliga förutsättningar för båtlivet.

Därmed går politikerna i onödan inte bara miste om stora intäkter till näringslivet, utan även om ett viktigt verktyg för att få hela Sverige att leva och en bättre folkhälsa.

Sverige har fantastiska förutsättningar för ett rikt båtliv. En levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är tillgänglig för alla är något som ger utmärkta förutsättningar för ett rikt båtliv.

Med detta som bakgrund är det inte svårt att förstå att Sverige är ett av världens fritidsbåtstätaste länder med 880 000 fritidsbåtar och att båtlivet är en av våra största folkrörelser.

Båtlivets bidrag till den svenska ekonomin är betydande.

l I dag omsätter båtlivet årligen omkring 15 miljarder kronor och genererar upp emot 3 miljarder kronor enbart i moms till statskassan.

l Båtfararna spenderar 1,2 miljarder kronor på mat, dryck och restaurangbesök.

l Båtlivet betalar omkring 585 miljoner kronor årligen i drivmedelsskatt.

Men vår verksamhet är beroende av extern finansiering för att överleva. Våra ledande politiker verkar inte inse värdet av ett levande båtliv. Inte nog med att anslagen till friluftslivets organisationer bara uppgår till ett öre per invånare och dag, vi är också drabbade av orättvisa sociala avgifter.

Dessa får ibland absurda konsekvenser. Våra funktionärer i friluftslivet arbetar oftast ideellt men ibland måste vi kunna betala dem ett skäligt arvode för allt arbete de lägger ner. Vi friluftsorganisationer måste dock betala sociala avgifter för alla ersättningar på över 999 kronor per år. Hade en idrottsförening utfört samma aktivitet skulle den i stället kunna betala ut mer än 22 000 kronor, ett halvt prisbasbelopp, utan att behöva betala sociala avgifter. Förklara logiken i det, den som kan.

Det finns fler skatteregler som slår snett. Titta på momsen. En gästhamn med platser för husbilar tar ut 25 procents moms av sina båtfarande gäster medan de som kommer landvägen bara betalar 12 procent. Det enda rimliga vore att skattesatsen för gästhamnsavgiften sänks till 12 procent, samma skattesats som för övernattning på hotell och camping.

Med rättvisare förutsättningar skulle vi kunna bidra mer till samhällsbygget.

l Vi skulle kunna lära fler unga med olika bakgrund att hantera en motorbåt, ge dem en meningsfull fritid och bidra till att minska det ökande utanförskapet.

l Vi skulle kunna arbeta ihop med myndigheter för att få en bättre miljö längs våra kuster och i våra sjöar.

l Vi skulle bidra till en bättre folkhälsa genom att få fler att ägna sig åt båtliv.

l Vi skulle vara ett verktyg för att få hela Sverige att leva.

Det är dags för landets politiker att inse den stora potential som finns i det svenska båtlivet. Ta vår utsträckta hand och låt oss bidra. Då blir alla vinnare.

Ulf Lindskog

Ordförande Svenska Kryssarklubben

MEST LÄST