I min mail dyker följande meddelande upp! ”Miljöinspektörer från Uddevalla Kommun kommer att göra tillsynsbesök hos er. Tillsyn enligt miljöbanken är ett av Samhällsbyggnadsnämnens arbetsområden, och handlar om att förebygga och undanröja risker för olägenheter för människors hälsa och miljön. Tillsyn sker nu hos verksamhetsutövare där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling. I detta fall görs tillsynsbesök hos samtliga som erbjuder fotvård. Tillsynsbesöken debiteras enligt taxa som är 956 kronor per timma, med beräknad tid på tre timmar (inklusive förarbete, inspektion, restid och efterarbete).” Besöket hos mig beräknas ta en timma.
Det är ju inte det enda fallet där kommuner tar ut rent obscena avgifter för olika typer av tillsyn och tillstånd. Detta är inte försvarbart, för mig är det rena diktataturfasonerna, och de verkar inte ha någon skyldighet att redovisa syftet. I det aktuella fallet handlar det om att ta hutlöst betalt för att jag ska kunna utföra mitt arbete. Kontroll av lokal som redan är utförd 2018. Varför behövs tre timmar för att i så fall uppdatera ett redan befintligt dokument?
Jag kräver ett svar på att få veta hur dessa avgifter räknas ut vad syftet är förutom att mjölka oss på pengar. Tjänstemännen som utför kontrollerna är redan avlönade för att utföra sitt arbete och jag betalar väldigt mycket skatt.
Jag blir ledsen, arg och känner avsmak, för bakom mitt och andra kollegors små företag står ofta en grupp av hårt arbetande och engagerade människor med gedigen yrkesutbildning och yrkesstolthet att driva sin verksamhet på bästa sätt med hög kvalitet.
För 2868 kronor ska jag åter redovisa: Hur jag tvättar, städar, hanterar avfall, vattenhantering, verktyg och utrustning. Allt detta redan godkänt, redovisat och kontrollerat ett flertal gånger.
Under mina drygt 16 år som hudterapeut har miljöinspektionen gjort flertalet obligatoriska inspektioner på min salong. Min verksamhet sköts exemplariskt och de har aldrig haft något att anmärka på. Mina arbetsrutiner är väl dokumenterade och finns redan på miljöinspektörernas kontor.
En fotvårdsbehandling kostade hos mig 500 kronor. 100 kronor tillfaller staten omedelbart i form av moms. För återstående 400 kronor ska jag: behandla kunden 60 minuter, beräkna förarbete och städ/efterarbete cirka 30 minuter, betala skatt, sociala avgifter, materialkostnad, el och hyra.
Så enkel matematik: hur många gratisbehandlingar måste jag utföra innan jag är på plus igen?
Som hudterapeut är jag och flera kollegor anslutna till SHR, vårt förbund som utfärdar auktorisation vilket innebär att medlemmarna har en garanterat gedigen utbildning och utför professionella behandlingar. Vi arbetar med etiska regler och innehar behandlingsskadeförsäkring. Kollegor som är specialiserade på fotvård har säkerligen ett liknande förbund och utbildning bakom sig.
Sedan 2010 är jag upptagen i Mästarregistret och har även arbetat som examinator på skolorna för att godkänna elever som genomgår vår utbildning, så jag vill påstå att jag vet hur man utför detta yrket.
Jag anser att kommunen ska verka för att stötta, hjälpa och informera alla som vill bedriva verksamhet. Komma med råd och säkerställa att verksamheterna kan drivas på ett korrekt sätt. Som de hanteras nu handlar det mest om att klämma ur oss pengar, att inspektionen skulle ha ett gott syfte blir sekundärt, de flesta med mig känner bara ilska och uppgivenhet. Om man gör rätt eller har en åtgärd spelar ingen roll, alla dras över samma kam.
I mitt fall kände jag mig ekonomiskt tvingad att med omedelbar verkan ta bort fotvårdsbehandlingar från menyn, jag kan alltså inte längre erbjuda mina kunder den tjänsten. På ett hänsynslöst sätt hindras min yrkeskompetens. Vad följer härnäst?
Är det så företagsamhet främjas i vår kommun?
Tove Wellrath Hasslebäck
Näringsidkare i Uddevalla kommun