Vi äldre är inte i jobbkarriären och sällan i den politiska karriären, däremot är vi ofta i behov av vård och därmed en maktfaktor vart fjärde år när vi lägger vår valsedel. Hälften av oss äldre är beredda att byta parti enligt en undersökning.
I den politiska debatten hörs ofta: Mer pengar till vården! Såsom att detta skulle lösa problemen med vårdköer, personalomsättning, byråkrati med mera. Vi formulerar istället åsikten: Mer vård för våra skattepengar! I detta ligger en stor skillnad.
En kvinnlig chef som nyligen genomgått en ekonomisk kris i ett stort företag skrev till mig: "Inom den privata sektorn tvingas vi tänka nytt hela tiden på grund av minskade resurser. Med mer resurser rullar allt bara vidare och man hittar/upptäcker inte läckage på resurser."
Många av de jag träffar säger: "Lägg ner landstingen" och menar då regionen. Vi säger: "Reformera regionen och börja med beslutfattandet". Detta i likhet med professor Rolf Sollis utredning som sammanfattas med orden: Dags för förändring – inriktningen.
I mitt 50-åriga yrkesval var jag en av många bönder som dagligen försåg 10 miljoner svenskar med livsmedel. Det gav även insyn i demokratiskt ägda förädlingsföretag där jag mötte både bra och sämre exempel på beslutsfattande. Man måste vara lyhörd för sina uppdragsgivare, det vill säga ägare och konsumenter men också effektiv i beslutsfattandet. Ingen vill i längden betala för ineffektivitet. Ständigt är frågan levande: Vem är man till för?
Behövs så många styrelser och nämnder? Är det dags att reducera antalet styrelseledamöter och därmed frigöra resurser? Det tycks mig helt befängt att som i Västra Götalandsregionen exempelvis ha elva styrelser med 30 ledamöter inklusive ersättare. Det torde innebära att arbetsutskotten (AU) tar besluten och resten sitter av möten mer eller mindre passiva. Är det demokrati? Kostnaden för att organisera och bistå de cirka 1 200 arvoderade politiska uppdragen har inte redovisats av regionen. Jag har frågat men får inget svar. Kraven på reformering lär inte komma från de välutbildade och kompetenta tjänstemän och konsulter som omger beslutsfattandet. Kanske finns det även politiker som vill slå vakt om sina uppdrag? Framsynta och modiga politiker måste ta makten för att reformera regionen.
Min familj har lång erfarenhet av god vård hos Västra Götalandsregionen. Det hindrar inte att vi ofta möts av personal som säger att deras kompetens inom vården inte utnyttjas. "Vi sitter i möte", säger många. Denna ”sjukdom” tenderar att få epidemisk karaktär.
Frågan om regionens politiska organisation ska tydligen behandlas på regionfullmäktiges möte den 29 maj, men den offentliga debatten har lyst med sin frånvaro.
Vi äldre kräver att de politiska partierna tar sitt ansvar och öppet redovisar förslag till bättre resursutnyttjande inom Västra Götaland i god tid innan valet så vi kan ta ställning till dessa med vår valsedel.
Claes Toreld
Fjällbacka
aktiv inom SPF Seniorerna