Idag, den 10 oktober, uppmärksammas Världsdagen för psykisk hälsa på många håll i Sverige. Dagen då vi bör rikta strålkastaren på att 30 procent av befolkningen i vårt land lider av ängslan, oro eller ångest, enligt Folkhälsomyndigheten.
Och enligt en stor sammanställning om hälsotillståndet i världen, redovisad häromåret i den medicinska tidskriften The Lancet, kommer depression på tredjeplats bland de vanligaste sjukdomar som försämrar livskvaliteten.
Depression och nedstämdhet bland äldre talas det tyst om och räknas alltför ofta som en naturlig del av åldrandet. Detta oroar, för enligt Äldrecentrum i Stockholm har psykisk ohälsa bland personer 77 år och äldre ökat med 68 procent mellan åren 1992 och 2012. Av gruppen över 80 år lider 30 procent av depression, flest kvinnor, och nästan hälften i gruppen äter läkemedel som kan ge depression. Ändå stiger kurvan brant för läkemedelsförskrivning med ökad ålder, medan kurvan sjunker för psykologisk behandling.
Och 2016 års svenska folkhälsoenkät, Hälsa på lika villkor, visar att också äldre personer i åldersgruppen 65-84 år lider av psykisk ohälsa. 20 procent uppger att de lider av depression eller nedstämdhet, vilket har större negativa konsekvenser på äldres livskvalitet än alla åldersrelaterade medicinska diagnoser tillsammans. Orsakerna är flera. För även om äldre personer inte är en homogen grupp så finns viktiga förklaringar i ofrivillig ensamhet och de många förluster och livskriser som ofta drabbar äldre personer med åtföljande depressioner, ofta i kombination med fysiska sjukdomar.
Äldre med psykisk ohälsa ska enligt Socialstyrelsen ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Så är det långtifrån alltid idag. Okunskap om äldres psykiska hälsa samt att äldre över 65 år inte är en prioriterad grupp är två viktiga orsaker till att de inte får adekvat behandling. Trots att dagen närmar sig då var fjärde svensk är över 65 år. Idag är antalet 65 åringar och äldre cirka två miljoner och redan år 2030 beräknas de vara 2,3 miljoner. Bland dessa kommer enligt Socialstyrelsen 20 procent att drabbas av olika psykiatriska diagnoser. Det är ungefär dubbelt så stor andel som för hela befolkningen.
Av flera rapporter framgår att äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Undersökningar av Svenska Psykiatriska Föreningen visar att endast hälften av de allmänpsykiatriska avdelningarna i samtliga landsting erbjuder äldre någon form av behandling i grupp och mindre än hälften har tillgång till psykologisk behandling. Och Socialstyrelsen har bland annat pekat på behovet av bättre diagnostisering och behandling i primärvården samt bättre socialt stöd till äldre. Inte minst måste behandlingen utvärderas på ett adekvat sätt, vilket är kraftigt eftersatt.
Bakom statistiken om psykisk ohälsa döljer sig ett stort och tabubelagt folkhälsoproblem. Ökad kunskap inom professionen och mer resurser för att stödja den psykiska hälsan och förebygga ohälsa skulle spara många liv, mycket lidande och stora pengar. Men då krävs betydligt kraftfullare satsningar på alla nivåer i samhället.
Jöran Rubensson