Inget klimathot. Både djur- och växthållning behövs, anser debattören.
Inget klimathot. Både djur- och växthållning behövs, anser debattören.

WWF silar mygg och sväljer kameler

Genom att äta mer svenskt, och mindre importerat, kan vi minska klimatpåverkan.

ANNONS

Korna är inte det största klimatproblemet. Ändå finns det krafter som vill få oss att tro det. En av dessa är Världsnaturfonden, WWF, som hävdar att vi måste halvera vår köttkonsumtion för att rädda klimatet. Det värsta är att WWF genom att fokusera på korna, skymmer det verkliga problemet.

Fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen står för 75 procent av klimatpåverkan. Det nämner inte WWF i sin propaganda. Istället fokuserar man på köttkonsumtionen. Man får fram olika siffror beroende på hur man räknar. Jordbruksverket har påpekat att man måste skilja på slaktvikt och konsumtion. Köttbranschen hävdar att köttkonsumtionens påverkan på klimatet kan vara cirka 5,7 procent. Men samtidigt är en stor del av köttet importerat. Och konsumtion av svenskproducerat kött har inte lika stor påverkan.

ANNONS

FN:s klimatfond hävdar att korna står för fem procent av utsläppen av klimatgaser. Köttdebattören Ann-Helen Meyer von Bremen hävdar att vår nötköttskonsumtion står för tre procent av våra konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Hon kritiserar WWF:s kampanj ”One Planet Plate” som hon tycker delvis bygger på felaktiga fakta.

Det är märkligt att WWF har fått så stort inflytande i debatten. Det är ingen myndighet eller demokratisk organisation. Det är en stiftelse och ett privat företag. Ändå får man genomslag i medierna som okritiskt vidarebefordrar fondens utspel.

I stället för experternas cirka 3-5 procent så lär t.ex. skolorna felaktigt ut att köttets inverkan på klimatet skulle vara hela 15 procent. Det är en gåta för alla med lite insikt i de gröna näringarna hur man lyckats utse korna till syndabock för klimatförändringarna. Korna är nödvändiga för den biologiska mångfalden och viktiga för att vi ska uppnå andra miljömål. Antalet kor minskar, ändå pekar man ut korna och köttkonsumtionen som det stora hotet. Det är ett löjets skimmer över hela debatten.

En del av forskningen om köttets påverkan finansieras av utländska intressen som arbetar i nära samarbete med FN:s klimatpanel. Några av de forskare som fått fart på köttdebatten är själva djurrättsaktivister. De har blivit anklagade för att ha en annan agenda än klimatet. "Vi ska äta spannmål istället för att köra den genom grisar" hävdar WWF. Världens odlingsjordar är redan utarmade av allt för mycket odlande av vegetabiliska monokulturer. Skulle vi skippa köttet skulle halva jordens befolkning svälta. De proteiner vi skulle få fram skulle inte räcka.

ANNONS

Vi måste odla fem gånger så mycket bönor för att ersätta kött. Man kan inte år efter år ta ut hur mycket som helst från våra jordar. Man måste tillföra organiskt material annars utarmas jorden. Därför behövs det både djur och växtodling.

För några år sedan var WWF med och marknadsförde svenskt naturbetat kött. Det gjordes för den biologiska mångfalden. Nu har man plötsligt blivit köttmotståndare. Om man ska rädda den här planeten så gör vi inte det genom att sluta äta kött, och definitivt inte svenskproducerat kött. Den klart övervägande delen av växthusgaserna från den mat vi äter kommer från importerade livsmedel.

Genom att äta mer svenskt, och mindre importerat, kan vi minska klimatpåverkan. Av miljö- och beredskapsskäl behöver vi ha produktion av livsmedel i Sverige. Att omsätta gräs till ätbara proteiner med hjälp av kon är en bra metod på våra breddgrader. Det ger dessutom andra miljövärden i form av biologisk mångfald och öppna landskap.

Men miljörörelsen fortsätter sila mygg och svälja kameler.

Börje Berntsson

ANNONS