Värd att bevara. Lysekilsbanan.
Värd att bevara. Lysekilsbanan.

Förstör inte Lysekilsbanan

"Runt om i landet har statens vandaliserade relikbanor återuppstått med modern teknik"

ANNONS
|

Ett snabbt getöga på kartan räcker inte för att döma ut Lysekilsbanan. Inte heller drömmar om orealistiska storsatsningar på andra banor och nya bussförbindelser till Oslo och Göteborg. Sådant bidrar bara till en absurd debatt om Lysekilsbanans framtid.

Runt om i landet har statens vandaliserade relikbanor återuppstått med modern teknik eller bytts ut mot nybygge. Resultatet för dessa regionala banor har varit förbluffande positivt. Se på Österlenbanan, Ystad – Tomelilla – Simrishamn eller på Blekinge Kustbana mellan Kristianstad och Karlskrona samt på Svealandsbanan. Resandet har mångdubblats, negativ utveckling för berörda kommuner har vänts och den samhällsekonomiska vinsten är kraftig.

ANNONS

Hållbar utveckling

Betydande regionförstoring med hållbar utveckling och tillväxt kan enligt Västra Götalandsregionen bara nås med hjälp av effektiv, snabb tågtrafik. En genomgång visar att det också gäller för en upprustad Lysekilsbana som går perfekt mellan kommuncentra och på bästa möjliga sätt knyter ihop Lysekils och Sotenäs kommuner med Trestad, Göteborg och Landvetter.

Att kunna åka på cirka 1 timme och 45 minuter mellan Kungshamn och Landvetter, med först buss till Hallinden och sedan direkttåg till flygplatsen är något annat än dagens cirka tre timmars bussresa med två byten på vägen. Vad en dryg timme kortare restid och bekväm tågresa i stället för bara buss betyder för Sotenäs kommun, dess invånare och näringsliv är lätt att föreställa sig. Detsamma gäller Lysekils kommun med framtida direkttåg Lysekil – Landvetter på cirka 1 timmma och 30 minuter.

X2000-förbindelse

Precis som Strömstad kan Lysekil också få direkt X2000-förbindelse med Stockholm under sommaren, vilket skulle betyda mycket för turistnäringen. Även förbättrad godstågtrafik skulle ge nya utvecklingsmöjligheter för näringslivet – inte minst för hamnarna i Lysekil och Brofjorden. En ny stor timmer- och godsterminal i Hallinden är också en viktig satsning som helt hänger på Lysekilsbanan.

ANNONS

Redan för mer än 100 år sedan utvecklades eldrivna tåg i Europa – 1903 kördes en elektriskt driven AEG-motorvagn i 210 kilometer i timmen på en bana i Tyskland. Västtrafiks regionaltåg Regina har toppfarten 200 kilometer per timme i ordinarie trafik på de banor som upprustats eller byggts nya. En modern Lysekilsbana klarar minst 120 kilometer i timmen medan en upprustad Bohusbana klarar upp till 200 kilometer per timme på delsträckor.

Då har vi definitivt lämnat relikbanorna och deras dödgrävare bakom oss tack vare modern teknik med höga prestanda. Norge/Vänerbanan Öxnered – Göteborg är dessutom till största delen byggd för 250 kilometer per timme, framtidens höga fart för expressregionaltågen. Sådana tåg finns redan i trafik på kontinenten och i Sverige har ”Gröna tåget” utvecklats för den farten.

Skandal

Att fortsätta slösa energi och pengar på att förstöra den elektrifierade Lysekilsbanan för att via relikstadiet kunna nå nedläggning är fullständigt meningslöst. Ja, egentligen är det en ren skandal med tanke på Paris-avtalet om klimatet och kraven på regionförstoring och att alla delar av Sverige skall kunna leva och utvecklas.

ANNONS

Jan Du Rietz

trafikjournalist och författare till definitionen av ”trafikpolitik” i NE och till boken ”Den totala URSPÅRNINGEN, en studie i tågnedläggningar och demokrati” (Symposion 1988)

ANNONS