Nu i juni månad brottas lokalpolitikerna i landets kommuner med kommande års budget. Lysekil och Uddevalla har redan klubbat igenom budgetar, på torsdag ska Munkedals politiker ta sig an kommande års utgifter och inkomster.
I dag sammanträder kommunstyrelsen på Orust för att bland annat diskutera nästa års budget och det förslag om skattehöjning på 90 öre som den styrande koalitionen har föreslagit. I dag har Orust en skattesats på 22,71 kronor. En höjning till 23,61 kronor som föreslås, leder till att man går om kommuner som Arjeplog, Pajala och Nordmaling i skattetryck.
Anledningarna till den dåliga ekonomin på Orust är till stor del beroende på det politiska och tekniska haveriet med Henåns skola samt fjärrvärmeverket i Ellös vars nedskrivna värde sänkte kommunens ekonomiska resultat rejält.
– Det är inte värdigt Orust kommun, konstaterade en av kommunens revisorer då senaste årsbokslutet föredrogs i fullmäktige.
Men mer utgifter är att vänta. De närmaste åren ska man bygga vatten och avlopp i Kungsviken, skydda Henån från översvämningar, bygga om kommunhuset och köpa in fordon till räddningstjänsten och mycket mer. Kommunens låneskuld kommer att öka från 710 miljoner kronor vid senaste årsskiftet till drygt en miljard kronor år 2019. De finansiella kostnaderna kommer att öka från 11,7 miljoner kronor per år till 21,6 miljoner per år. Om tre år kommer skattebetalarna alltså att betala omkring tio miljoner kronor per mer i räntor årligen. Detta ska jämföras med Lysekils låneskuld på 117 miljoner och Munkedals skuld som beräknas till 234 miljoner i nästa års budget.
Orust är inte dock inte ensam om att öka låneskulden. Det kommunala låneinstitutet Kommuninvest beräknar att kommunernas låneskuld ökar från i dag 500 miljarder till 1000 miljarder år 2024. Anledningen är att många kommuner måste investera så mycket de närmaste åren. Men den som är satt i skuld är inte fri. Om man räknar med två-tre procents ränta innebär det att kommunsektorn och skattebetalarna kommer att betala 20-30 miljarder varje år till olika finansinstitut.
Stora lån är ju dock inte några problem om tillväxten i ekonomin är god och förutsättningarna för att kunna betala av på lånen långsiktigt är goda. Den första förutsättningen finns, konstaterar Kommuninvest. Tillväxten är god i ekonomin, så skuldernas andel av BNP kommer att öka måttligt, från 14 till 17 procent. Strömstad, en tillväxtkommun, har mycket större skuld per invånare än Orust.
Men hur klarar små kommuner med stagnerande befolkningsutveckling en starkt ökad låneskuld? Skulden ska ju någon gång betalas. Ser man på Orusts demografi finns det anledning att vara orolig. Jämfört med riksgenomsnittet har Orust fler äldre och fler yngre invånare, men färre i yrkesverksam ålder. Dessutom kan förändrade utjämningsregler och statsbidragsregler över en natt förändra en kommuns finansiella situation.
För bara sex år sedan var Orusts låneskuld under 400 miljoner kronor. På ett decennium kommer den att vara mer än fördubblad. Det blir en stor börda för skattebetalarna och tränger undan andra behov. För Orust och andra kommuner i samma situation gäller det att anpassa verksamheterna i omsorg och skola till den förändrade demografin. Det är ofta smärtsamt, ”tagelskjortan på”, som moderaten Anders Arnell uttryckte det på debattplats. Men det finns också andra möjligheter, som att samarbeta med grannkommuner för att sänka kostnader.
Lever man på lånade pengar lever man på lånad tid. Den tiden måste användas för att vända utvecklingen, för i längden är det inte hållbart.
