TILLGÅNG. Friskolor och skolor ska fritt kunna granskas. Då behövs offentlighetsprincip och meddelarskydd. Foto: Stephan Savoia/TT/ NTB/Scanpix
TILLGÅNG. Friskolor och skolor ska fritt kunna granskas. Då behövs offentlighetsprincip och meddelarskydd. Foto: Stephan Savoia/TT/ NTB/Scanpix

Öppenhet självklar… också i friskolorna

Offentlighetsprincipen är inte självklar för alla friskolor.

ANNONS
|

En färsk undersökning från Demoskop gjord för Friskolornas riksförbund visar att 13 procent av friskolorna vill lägga ner om offentlighetsprincip införs för friskolor och att nio procent inte vill fortsätta om meddelarfrihet införs.Det är anmärkningsvärt. De här skolorna har ansvar för barn som är skolpliktiga (med undantag för gymnasiet, även det i praktiken är närmast obligatoriskt). De drivs med skattemedel och är skyldiga att leva upp till lagar och förordningar. Då är det inte bara önskvärt utan självklart att de också ska kunna granskas, precis som kommunala skolor och andra liknande verksamheter granskas.

Till grund för de möjligheterna ligger offentlighetsprincipen, som gör att vem som helst kan begära att få ta del av handlingar och beslut hos myndigheter och olika beslutande organ, exempelvis kommunen, regionen och riksdagen. Undantag som kan sekretessbeläggas finns, men lagreglerat. Offentlighetsprincipen omfattar också meddelarskyddet, som ger dem som arbetar i stat, kommun och landsting rätt att berätta för massmedier också om sådant som annars är hemligt. Källorna får inte heller efterforskas.

ANNONS

Principen finns för att motverka maktmissbruk och öka människors möjligheter att påverka. Den ska alltså bidra till att stärka demokratin, skydda mot maktlöshet hos de vanliga människor som berörs av vad makthavare beslutar och gör. Med privatiseringen av sådant som annars varit offentlig verksamhet har bland annat skolorna hamnat i ett läge, där de kommunala omfattas av offentlighetsprincipen men inte de privata.

Eftersom alla skolor använder skattepengar, har samma uppdrag och regelverk och är utbytbara i den meningen att elever och föräldrar väljer mellan dem är det ett märkligt förhållande. Möjligheten att få insyn och att slå larm om missförhållanden bör vara densamma oavsett skolans huvudman. Den friskola som inte vill tillåta öppenhet skapar ingen trovärdighet kring sig. Även om det hänvisas till krångliga och kostsamma rutiner kommer man inte ifrån känslan av att de vill undvika granskning. Och även om de inte har något att dölja vittnar oviljan om att de inte förstår värdet av ett öppet samhälle där myndighetsutövning granskas. Ingen bra grund för en verksamhet vars värdegrund bygger på demokrati och delaktighet.

Nu ska man inte dra alla över en kam. 13 respektive 9 procent är långtifrån någon majoritet av skolorna och svarsfrekvensen uppges bara till 38 procent. Men tillräckligt många är ovilliga att omfattas av samma krav på demokratisk insyn som andra skolor för att den utredning i ämnet som arbetar behöver ta krafttag för att värna viktiga grundstenar i vår demokratiska modell. Missförhållanden ska inte kunna döljas i slutna skåp och bakom förseglade munnar, inte i offentligt drivna skolor och inte i friskolor. Det är vad offentlighetsprincipen handlar om.

ANNONS

ANNONS