Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ingalill Sundhage byline till webben

Denna artikel ingår för dig som är kund.

140 år senare är vi fortfarande kvar

Ingalill Sundhage: Historien är viktig för varumärket

Att fylla år är roligt, att fira 140 år är riktigt kul och att göra det tillsammans med er läsare blev en glädjens dag i alla fall för mig. Tack alla ni som tog er tid och ville vara med och fira Bohusläningens alla 140 år på Villa Elfkullen i lördags.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

LÄS MER: Stort intresse för öppet hus på Villa Elfkullen

Huset, som hänger samman med tidningens grundare Ture Malmgren och är en del av Bohusläningens historia, är spännande på många sätt. Att få se interiören och göra det tillsammans med guiden Bengt Alm gör det dessutom lärorikt. Den lokala historien är viktigt, inte minst i dag när varumärken tenderar att få en allt kortare livstid. Se på Facebook för att ta ett exempel som antagligen redan nått sin topp och där användarna blir allt färre. Just därför är vi extra stolta över Bohusläningens alla år.

Ni som läste Agneta Källbergs fiktiva intervju med Ture Malmgren för några veckor sedan vet att huset byggdes i etapper, att det största rummet tar emot cirka 30 gäster och att det krävdes en bro över Bäveån för att huset skulle bli verklighet.

I artikeln berättas att området var rena landet på den tiden, vilket kan kännas främmande i dag eftersom man i snart sagt varje väderstreck ser höga hus från Villa Elfkullens fönster. Och från lusthuset, som ligger väl placerat högst uppe på toppen av berget, får man en fin vy över Bäveån och Uddevalla.

LÄS MER: Tures historia berättas vidare på Villa Elfkullen

Tidningen var redan då för 140 år sen en viktig ingrediens i samhället. Även om kyrkbacken och kvarnen fortfarande var platser där människor möttes och språkades vid om vad som hänt i grannbyn, var tidningarnas innehåll viktig för dom som ville veta vad som hände ute i den stora världen och i de politiska korridorerna. Och konceptet, att leverera nyheter till invånarna, blev alltmer lönsamt.

Egentligen är affärsidén densamma även i dag. Det som skiljer sig åt från tidningens första år är att vi idag värnar mer om de lokala nyheterna. I slutet av 1800-talet blandades världs- och riksnyheterna med kungörelser, annonser och lokala händelser på stora tjocka papperssidor. Bilder var tekniskt svårt att trycka och ersattes ofta med tecknade figurer i annonserna. I övrigt var tidningen, som bestod av några blad, fylld med artiklar utan någon egentlig struktur.

LÄS MER: Därför tyckte Ture Malmgren illa om Göteborgare

En annan viktig skillnad är också att i dag är kanalerna så många fler. Få tidningar ger bara ut nyheter på papper idag. Och det är ett faktum, ska vi vara behövda också i framtiden måste vi bejaka den digitala utvecklingen och leverera nyheter i mobilen. Där tar allt fler av läsarna del av vårt innehåll.

Trevlig helg!