Den 21 mars var det World Down Syndrome Day och i hela Sverige rockades det sockor. Från norr till söder bar riksdagsledamöter, företagsledare, sjuksköterskor och förskolebarn olikfärgade strumpor för att visa sitt stöd för ett samhälle där det är okej att vara precis sådan som man är.
Med tanke på den mörka historia som finns i när det kommer till Downs syndrom, är detta en oerhört viktig dag. Så sent som på 1960-talet uppmanades föräldrar till barn med Downs att lämna ifrån sig sina små och glömma bort dem. Barnen placerades på institution, fick varken känslomässiga eller intellektuella behov tillgodosedda och hade inga möjligheter att utvecklas eller vara en del av samhället. I dag är situationen en annan.
Det är skamligt att människor med funktionsnedsättning tidigare gömdes undan och förvägrades samma rättigheter som övriga delen av befolkningen. Därför är det fantastiskt att Sverige i dag är betydligt mer inkluderande, tack vare en kamp som förts av personer med Downs syndrom och deras familjer. Ett Sverige där få ifrågasätter att den som har en funktionsnedsättning är lika viktig som vem som helst. Att en gång om året rocka sockorna är en välbehövlig påminnelse om vikten av att värna detta för att aldrig någonsin hamna där vi en gång var.
Det finns dock en sak som varje år förmörkar World Down Syndrome Day.
Det är anti-abortrörelsens obehagliga försök att sjanghaja dagen.
Skamlöst tar man chansen att använda människor med Downs syndrom som en murbräcka mot fosterdiagnostik och kvinnors rätt till sin reproduktiva hälsa. Ibland går det så långt att ord som utrotning används och det dras paralleller till Nazityskland.
Det är otäckt och det är ovärdigt. För att citera Kristina Ahlinder, förälder till ett barn med Downs Syndrom och upphovsmakare till filmen ”Det rätta barnet”: ”Abortmotståndare tycks ta varje chans att kidnappa dessa frågor för sina syften, vilket är upprörande. Det inskränker våra möjligheter att lyfta fram våra perspektiv och det kastar en skugga över den fantastiska folkrörelse som i år växte till att hela landet ‘rockade sockorna’ för att fira mångfald”. (SVT Opinion 25/3 -15).
Ifrågasättanden av abort och insinuanta resonemang med syfte att skuldbelägga de som efter KUB-test väljer bort foster med Downs syndrom, ryggmärgsbråck och andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar, varken gynnar eller förbättrar synen på människor med funktionsnedsättning.
Skälet till att man fattar ett sådant beslut angår bara de blivande föräldrarna och de som inte upplever sig ha förmågan att ta emot ett barn med särskilda behov gör rätt i att göra abort. Alla barn förtjänar att komma till världen som önskade.
Låt oss fortsätta rocka sockarna och lyfta det goda i att vi är olika och bidrar till mångfalden vare sig vi har Downs, något annat eller inget syndrom. Men låt oss aldrig acceptera att kampen för rätten att vara som man är kidnappas av misogyna krafter.
