Jobb. Arbetslöshetsgapet mellan inrikes- och utrikes födda måste minska.
Jobb. Arbetslöshetsgapet mellan inrikes- och utrikes födda måste minska.

Alla måste gå färdigt SFI-utbildningen

Den traditionella svenska arbetsmarknadspolitiken har misslyckats.

ANNONS
|

”Sverige står inför stora integrationsutmaningar.” Hur ofta har man inte hört den frasen? Men att något är tjatigt betyder knappast att det inte är sant. Faktum är att Sverige ”kommer att få allvarliga sociala och politiska problem om vi inte lyckas integrera invandrarna”, som Assar Lindbeck och Mats Persson uttrycker det på DN Debatt (1/4).

De två nationalekonomerna, båda verksamma vid Stockholms universitet, målar upp en dyster bild av framtiden. Samtidigt finns ingen anledning att tro att allt kommer gå åt skogen. Precis som debattörerna skriver avgörs utvecklingen av politiska beslut. Och för att kunna fatta korrekta sådana måste man utgå från korrekt och rimligt tolkad statistik.

ANNONS

Precis som Lindbeck och Persson skriver fungerade integrationen hyfsat fram till början av 1990- talet. Men sedan kom krisen, vilket ledde till att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda ökade, och har därefter aldrig riktigt återhämtat sig.

När man resonerar kring strukturella problem är det viktigt att ha långsiktiga perspektiv. Nyligen har både SVT och DN rapporterat om att sysselsättningen ökar bland utrikes födda. Och det är givetvis positivt. Men det beror till stor del på högkonjunkturen. Förr eller senare svänger ekonomin. Att jämföra dagens läge med krisåren under 90-talet är därför missvisande.

En annan faktor man måste ha i bakhuvudet när man talar om arbetslöshet bland utrikesfödda är att även om sysselsättningen ökar procentuellt sett i en grupp, kan antalet arbetslösa personer ändå växa. Detta beror på att gruppen helt enkelt blir större eftersom invandringen har ökat kraftigt under 2000-talet. Fler personer lever i ekonomisk utsatthet. Det är ett faktum att gruppen arbetslösa fortfarande är mycket stor, varav mer än hälften är födda utomlands.

I en artikel i Dagens Nyheter (16/2) framgår det att nästan 50 procent av alla mellan 20 och 64 år i Stockholmsförorten Rinkeby, som brukar benämnas som ett utanförskapsområde, har jobb. För 20 år sedan arbetade drygt en tredjedel. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer 60 procent av invånarna ha ett arbete om tio år. Det går för långsamt, och duger inte för att täcka välfärdens behov utan fortsatta skattehöjningar.

ANNONS

Den traditionella svenska arbetsmarknadspolitiken, som mestadels går ut på kraftiga subventioner till företag, har misslyckats. Det är lika bra att samtliga partier erkänner detta. Kalla det nystartsjobb, instegsjobb eller traineeprogram – det spelar ingen roll.

Stora satsningar på yrkesutbildningar och ”medelenkla” arbeten – riktiga jobb – är långt bättre. Det kommer att kosta till en början men lär bli ekonomiskt lönsamt på sikt. För de invandrare som kommit till Sverige under de senaste årens flyktingvåg måste det vara ett självklart krav att delta och fullgöra SFI-utbildning för att erhålla ersättning.

Att politikerna måste ta krafttag för att lösa integrationen är även det en klyscha som stämmer. Problemet är att få politiker inser vidden av problemen, utan hankar sig fram med gamla förslag alternativt förstorar upp betydelsen av enskilda framgångar som inte förändrar något på det stora hela.

ANNONS