Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

LNB-dahl-eu.jpg

Därför måste nästa regering prioritera Europapolitiken

Svend Dahl: Pressen kommer att öka på Sverige att gå med i Eurosamarbetet.

Brexit tvingar fram ett mer aktivt svenskt förhållningssätt gentemot EU. Dels förlorar Sverige sin kanske viktigaste allierade i många sakfrågor. Dels kommer Sverige inte längre att kunna lita på att Storbritannien fyller rollen som modererande kraft när det gäller exempelvis fransk-tyska önskningar om en utveckling mot ett Europas förenta stater.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Frågan om hur Sverige ska navigera detta nya Europapolitiska landskap kommer därför att ha stor betydelse de närmaste åren. Den nuvarande regeringen har dock visat begränsat intresse för Europapolitiken, och istället prioriterat kandidaturen till FN:s säkerhetsråd.

Mycket tyder på att detta försvagat Sveriges position i EU. När Belgiens premiärminister i vintras stod som värd för ett informellt möte för regeringschefer från ett tiotal EU-länder var statsminister Stefan Löfven inte inbjuden trots att den för svensk del viktiga migrationspolitiken stod högt på agendan. Och i mars var finansminister Magdalena Andersson inte välkommen när euroländernas finansministrar diskuterade framtiden för den bankunion som Sverige just nu utreder ett deltagande i.

För att undvika att Sverige hamnar vid sidan i de europeiska framtidsdiskussionerna måste den kommande regeringen att prioritera EU-samarbetet. Att moderatledaren Ulf Kristersson i ett tal på Europahuset i Stockholm häromveckan (16/5) gjorde klart att han vill se en regering som spelar en aktiv roll i EU-sammanhang är därför ett viktigt besked.

I talet betonade Kristersson utvecklingen av den inre marknaden, förenklad handel med tjänster, förstärkt samarbete kring klimatpolitik och rättsfrågor som prioriteringar i Europapolitiken. Samtidigt gjorde han klart att utvecklingen inte automatiskt går i riktning mot federalism. Ett allt tätare samarbete är inte ett mål i sig, det viktiga är att EU upplevs som relevant, konstaterade Kristersson.

I såväl anslag som politiska prioriteringar påminde moderatledarens tal om det Europapolitiska tal Nederländernas premiärminister Mark Rutte höll i början av mars. Det understryker att Nederländerna - ett annat litet exportberoende land - i och med Brexit lär bli en allt viktigare allierad för Sverige.

Förändringarna inom EU innebär samtidigt att frågan om svenskt deltagande i euron återigen kommer att aktualiseras. Att både Liberalernas partiledare Jan Björklund och Moderaternas Europaparlamentariker Gunnar Hökmark, som är en kandidat till utrikesministerposten i en kommande alliansregering, under våren lyft fram svenskt euromedlemskap är ett tecken i tiden. Det är sant att Sverige hittills tjänat på att stå utanför den gemensamma valutan.

Däremot försvagas gruppen icke-euroländer avsevärt när Storbritannien lämnar unionen. Detta i kombination med att euron är betydligt stabilare idag än för några år sedan kommer att öka pressen på Sverige att gå med.

Snart 25 år efter det svenska EU-medlemskapet är det få som ifrågasätter att vi politiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt hör hemma i EU. Med det följer ett politiskt ansvar för varje regering att se till så att Sverige spelar en aktiv roll när besluten om EU:s framtid fattas.

MEST LÄST