Det lönar sig med löneutveckling. Anledningen att bli lärare har länge varit tre: juni, juli och augusti. Men medan lärare njuter av det intjänade sommarlovet sliter skolledningar runt om i landet sitt hår. Den skriande lärarbristen gör det svårt för skolhuvudmännen att få ihop schemaläggningen inför den kommande terminen.
Att läraryrket har förlorat i attraktivitet är en sanning som gått på rundgång. Minst 20 år av ständig devalvering av en yrkeskår har gett det enda rimliga resultatet, nämligen att lärare länge ansetts vara ett slaskyrke för diverse akademiker, inte en profession med stolthet. Dessutom har lärare länge haft en sämre löneutveckling än många andra kommunalanställda.
Det är inte bara svårt att rekrytera, utan också att få nuvarande personal att stanna kvar. Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund har två av tre gymnasielärare övervägt att lämna yrket de senaste åren. De vanligaste anledningarna uppges vara den dåliga lönen och den allt större administrativa bördan. (Svenska Dagbladet 4/7)
Det kan därför inte vara med förvåning som kommunledningar och privata huvudmän runt om i landet möter bristen på utbildad personal. Tiotusentals nya lärare behövs bara inom de kommande fem åren. Störst är bristen bland förskollärare, grundskollärare och specialpedagoger. Trots att läraryrket återfinns bland de yrken med högskoleutbildning där chanserna till jobb är som allra bäst, är ansökningarna till lärarutbildningen fortfarande få.
Lärarbristen är ett faktum men också att många lärare väljer att byta arbetsgivare. Enligt Sveriges Radios reportage kan en lärare tjäna uppemot 5000 kronor på att byta kommun. Det är en faktor som spelar ännu större roll mot bakgrund av att lärare ofta har acceptabla ingångslöner, men att löneutvecklingen är väldigt dålig. Att vara lojal med arbetsgivaren lönar sig inte i lönekuvertet. Det finns allt att vinna på att läraryrket blir en mer rörlig arbetsmarknad och att karriärvägarna blir fler. Men det kommer också innebära en utmaning för alla de huvudmän som idag inte tar lärarkompetens på allvar. Det kommande läsåret har Skolverket tre miljarder att fördela inom Lärarlönelyftet, som innebär att arbetsgivare kan söka pengar för att höja lönerna. Bland annat för att premiera särskilt kvalificerade personer.
Sju av tio grundskolelärare är kvinnor vilket inte är oviktigt när skoldebatten länge kantats av idén om enskilda personers kall, inte yrkespersoners kompetens i ämneskunskaper eller pedagogiska färdigheter. Att betala personer för sitt arbete är något som måste ge rimliga löner. Möjligheten att påverka sin löneutveckling kommer att få fler att se lärare som ett framtida yrke att arbeta med, men också att utvecklas inom.
