För många har istället den senaste månaden varit ett enda långt och stressigt lopp för att hinna med allt och alla.
Det är den ena delen av julen – stressen och pressen att få även den här julen att bli som den brukar vara. Julfirandet omgärdas onekligen av tabun och vad som i realiteten är upplevt nödvändiga ritualer.
Men då och då, blir ändå juletiden precis som det är tänkt. När stressen lagt sig, när alla julljusen lyser upp i mörkret och familj, släkt eller vänner samlas för att äntligen ha tid att umgås – ja då kan den berömda julfriden infinna sig.
Men redan innan finns det små stunder av trivsel. För julen bär inte bara med sig stress och press, den har förmågan att också plocka fram några av våra bästa sidor.
Ingen tid på året är vi exempelvis så givmilda som runt julen, då vi inte bara tänker på våra nära och kära utan också på andra.
För en del kan julens välgörenhetsgåvor vara ett sätt att mildra det dåliga samvetet, men det finns betydligt sämre sätt att göra detta än att exempelvis bidra till hemlösas julfirande eller att köpa vaccinationer till barn i tredje världen.
Under julen är vi också mer uppmärksamma på vem det är vi känner, som kanske känner sig ensam. Att tänka lite extra på sin omgivning hör julen till.
Men frågan är varför vi tenderar att vara extra goda runt jul. Det får oss att må lite bättre – javisst, men samma gester, samma omtanke om andra får oss att må lika bra även mellan nyår och nästa jul.
Att hemlösa får fira jul i värmen, är bra men det är lika kallt och ensamt i januari som i december. Kylan biter lika hårt om inte hårdare, då julljusbelysningen släckts och packats ned till nästa år.
För den hemlösa treåringen, som befinner sig mitt i en konfliktzon är livet lika hårt och traumatiskt i maj som i december.
Hur kommer det sig då, att vi inte tillåter oss att vara lika givmilda, lika omtänksamma resten av året som runt jul. Det är ändå egenskaper som får oss att må bra, så varför håller vi helt enkelt inte kvar våra positiva julkänslor året runt? Tar oss lite mer tid till det som egentligen är viktigast för att skapa ett gott samhälle – omtanke om varandra?
Det handlar delvis om att vardagens måsten tar över, men också att vi vant oss vi tanken att dessa egenskaper är något som hör till tiden kring jul. Men det måste naturligtvis inte vara så. Det är fritt fram för den som vill att de goda julegenskaperna ska genomsyra även resten av året att se till att de också gör det.
För det går att påverka både hur julen blir och resten av året. Det finns ett val att inte låta den här julen bli likadan som den brukar. Att skapa nya traditioner eller tänka att jag inte behöver göra som alla andra. Valen finns oftast, frågan är bara om viljan är stark nog att förändra.
GOD JUL
önskar
Bohusläningens
Debatt- och Ledarredaktion
