Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Ingalill Sundhage, chefredaktör på Bohusläningen och Strömstads Tidning.
Ingalill Sundhage, chefredaktör på Bohusläningen och Strömstads Tidning.

Ingalill Sundhage: Tänk på djuren på nyårsafton!

Förhoppningsvis blir alla nyårsraketer ett minne blott.

Att ha ett helt år framför sig skapar förväntningar och jag gillar verkligen att börja om, att ha allting framför mig. Och den känslan har jag oavsett om det är lördagsmorgon med en bekymmersfri helg att se fram emot, eller ett nytt år. Men för den skull planerar jag inte vad som ska ske under året i, men just detta att kunna bestämma och äga sin tid, får en speciell känsla.

En annan sak som jag gilla är årstiderna och förändringarna däremellan. Redan i början av februari kan man se att dagarna blir längre. Visst man får leta lite, men himlen ljusnar tidigare och efter några veckor kan man också uppleva att dagarna blir allt längre.

Är man road av att följa naturens olikheter beroende på årstid är bondepraktikan kul läsning. Väderberoendet var förstås mer avgörande förr för välståndet och då blir det också mer självklart att tolka väderfenomenen.

Så säger Bondepraktikan att dimma i januari kan ge en våt vår, medan en torr mars vanligen följs av en vacker vår. Men regnar det i mars så kan vi även vänta oss regn i juli och kommer regnet under den andra halvan av månaden, ja då är risken stor att det blir ihållande. Oväder i den senare hälften av september följs nästan alltid av starka stormar, våt september ger en torr oktober och är det också dimma på aftonen betyder det att blir regn på natten.

Men det handlar inte bara om nederbörd och blåst, i Bondepraktikan sägs det också att om löven faller tidigt från träden så kan man hoppas på en vacker efterhöst och milt väder. Och är blommorna sena i trädgårdarna blir hösten vacker och vintern lindrig. Men om löven inte så gärna släpper taget om grenen i oktober, ja då kan vi vänta oss en kall vinter. Kall blir vintern också om det åskar i november eller om juli var ovanligt varm och augusti och oktober ovanligt kalla.

Mitt minne är alldeles för kort för att jag ska komma ihåg hur hösten egentligen var, men visst regnade det mycket i september och visst försvann löven tämligen snabbt? Och juli var väl inte speciellt varm. Men hur var det på Andersdagen, slaskade eller braskade den?

Lägger jag ihop alla vädersignaler har vi en mild vinter att vänta. Och med tanke på hur vädret är verkar den gissningen rimlig.

Läs också: "Mina hästar var helt skräckslagna"

Var nu rädda om er och tänk på djuren, både tama och vilda. Förhoppningsvis blir alla dessa nyårsraketer ett minne blott när laser kan ersätta färgsprakande raketer

 

Gott Nytt År!

MEST LÄST