Pekar ut riktningen. S-ledaren Mona Sahlin kritiserade sitt parti under ett uppmärksammat linjetal i helgen.
Pekar ut riktningen. S-ledaren Mona Sahlin kritiserade sitt parti under ett uppmärksammat linjetal i helgen.

Kris eller möjlighet

Det verkar vara lite si och så med krismedvetenheten inom socialdemokratin. Om inte ord blir till handling kommer förnyelsen att avstanna en andra gång.

ANNONS
|

I en debattartikel i lördagens Bohusläningen ger socialdemokraten och kommunalaren Krister Kronlid tillsammans med sin partikollega och IF metallaren Per-Erik Holmberg sin bild av socialdemokratin. Tesen är att det inte finns någon kris bara ett nödvändigt förändringsarbete, föryngring och politisk tillväxt.

Som om inte bristen på just dessa komponenter är ett tecken på kris i ett parti. I synnerhet som detta nödvändiga arbete redan har pågått i fyra år utan något större synbart resultat bortsett från ett ännu sämre valresultat.

De två skribenterna är emellertid säkra på att allt kommer att bli bra igen i tid till valet 2014, i synnerhet som "LO-medlemmarna håller på att ta tillbaka initiativet i sitt eget parti".

ANNONS

Det finns visserligen ingen entydig definition av ett parti i kris. Det är en beteckning, som i stort sett sätts av den enskilde betraktaren. Men det krävs ändå en viss enögdhet och för den delen selektivt hörsel för att inte se tecknen eller höra alarmsignalerna från ledande socialdemokrater eller från många medlemmar i de egna LO-förbunden.

Enligt uppgifter i socialdemokraternas egen valanalys är stödet för partiet fortfarande 51 procent bland LO-medlemmarna, men trenden är klar – stödet har långsiktigt om än med viss variation försvagats sedan början av 1980-talet. Det finns alltså anledning att tro att denna utveckling kommer att fortsätta. Det är således en tidsfråga innan socialdemokraterna är i minoritet bland medlemmarna. Men redan nu är det rimligt att ifrågasätta samarbetet med S, då 49 procent av medlemmarna föredrar en annan politik.

I Danmark har LO redan brutit med Socialdemokraterna. Danska LO verkar numera i alla medlemmars bästa intresse: I enskilda frågor stöder de det politiska förslag som är mest förmånligt för medlemmarna, oavsett om det kommer från politikens vänster- eller högerkant.

Är man dessutom ute efter förnyelse av socialdemokratin, som Kronlid och Holmberg säger sig vara, är inte alltid en starkare sammankoppling mellan Socialdemokraterna och LO ett framgångsrecept. Snarare tvärtom. Det ömsesidiga hänsynstagande, som präglar relationen mellan de båda parterna motverkar många gånger förnyelsen.

ANNONS

I helgen höll den avgående S-ledaren Mona Sahlin ett uppmärksammat linjetal. Ett tal där hon tog bladet från munnen och sade vad hon egentligen tycker om partiet, politiken och den rödgröna koalitionen.

Det mest kontroversiella förslaget under talet var att införa en tidsbegränsning i ersättningen från a-kassorna – ett förslag som LO-förbunden uppenbart har svårt att svälja. Därmed kommer sannolikt inte detta förslag att genomföras. Förnyelsen, även om man tycker det är rätt eller fel väg att gå, avstannar.

Men frågan är, om åtminstone Kronlid idag är lika säker på att socialdemokratin är på väg mot den nödvändiga förnyelsen. I gårdagens Bohusläningen gick det att läsa om hur besviken han är över att inte det första förslaget till förnyelse – medlemsomröstning i valet om partiledare – möttes av ett bestämt avslag. Det lär inte vara det enda förslaget som avisas. Kalla det kris eller möjlighet, om inget händer spelar definitionen ändå ingen roll.

ANNONS