Antalet funktionsnedsatta – ungefär 16 000 personer – som tar emot assistans har inte ökat på tio år. Ändå har de statliga utgifterna fördubblats och ligger nu på 30 miljarder kronor varje år. Det är en orimligt hög summa. Förändrade behov kan inte förklara kostnadsökningen. Snarare är det fusk och kriminalitet som ligger bakom.
Förra veckan kom nyheten att Försäkringskassan polisanmält flera av sina anställda. Dessa ska ha lämnat ut information om funktionshindrade – en grov integritetskränkning som gjorts i vinstsyfte – till assistansbolag. Anställda på Försäkringskassan har mutats av bolagen med erbjudanden om tjänster på de privata välfärdsbolagen.
Att det fuskas inom assistansersättningen är ingen nyhet. Sedan några år tillbaka bedriver Försäkringskassan ett aktivt arbete för att stoppa myglet. Men uppenbarligen har det inte gett tillräckligt resultat.
Det handlar i flera fall om organiserad brottslighet. Oseriösa företag skapar en infrastruktur för att förskingra pengar, vilket bland annat Svenska Dagbladets granskningar visat. Det är helt oacceptabelt.
Assistansreformen infördes på 1990-talet och innebar en klar livsförbättring för människor med funktionsnedsättningar. Möjligheten att själv välja utförare är en reform värd att försvara. Men just därför måste systemet fungera. De som drabbas av fusket blir i längden brukarna, som blir behandlade som varor på en marknad. När kostnaderna skenar måste staten dra åt svångremmen, och det finns en risk att det inte bara slår mot oseriösa företag utan också mot de funktionsnedsatta.
När valfriheten infördes stod kommunerna för den största delen av utförandet. Nu dominerar i stället privata bolag. Här har liberala försvarare av valfrihet ett ansvar.
Reglerna måste helt enkelt stramas åt. Polisen och Försäkringskassan måste samarbeta i högre utsträckning. Inställningen måste vara att privata utförare utgör ett komplement till kommunala tjänster, inte att funktionsnedsatta är kunder på en marknad där oseriösa företag tillåts härja fritt.
Om en fri marknad ska kunna fungera i en skattefinansierad sfär måste det finnas tydliga regler, annars har man dukat upp ett smörgåsbord för kriminella.
