Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Brottsbekämpning. Det finns inget givet svar på var medborgarna som är missnöjda med sin lokalpolis ska vända sig. (arkivbild)

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Landsbygden har blivit laglöst land

När inte tjuven kommer till byn, får polisen uppfinna tjuven. Konstaplarna i Josef Fares komedi Kopps eldar upp korvkiosken i Högboträsk för att få behålla sin nedläggningshotade polisstation.

Så gjorde dock inte de flesta lokalpoliser. Åren 1995 till 2005 stängdes mer än 100 polisstationer. Vissa nedläggningar var motiverade, men centraliseringen försämrade polisens förmåga att förhindra brott på landsbygden. Medborgarkontakten är dålig, ytorna som bevakas enorma. Även om antalet poliser steg från 17 000 till 20 000 under Alliansens regeringstid har andelen brott som personuppklaras inte ökat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Polisreformen, som trädde i kraft i januari, innebär ännu en centralisering. 21 länsvisa myndigheter har ersatts av Polismyndigheten. Reformens syfte är att öka polisens synlighet i brottsutsatta områden. Samtidigt finns en motiverad oro över hur närvaron på landsbygden påverkas. Till exempel centraliseras polisens kommunikationscentraler, vilket riskerar att förlänga de redan långa utryckningstiderna när staben saknar lokal förankring.

Utvecklingen bekymrar den före detta glesbygdspolisen Ingemar Holma: ”Det bästa med att vara polis var frånvaron av ensamhet. Kollegorna hade tid och möjlighet att stötta varandra, prata, ta emot och ge råd”. Den tiden är borta. ”Nuförtiden pratar man om teknik, inte människor”, konstaterar han. Och fortsätter: ”Glesbygden har blivit laglöst land” (SVT 30/11).

När gamla poliser använder termer som laglöshet finns anledning att lyssna. Centerledaren Annie Lööf presenterade en satsning på ytterligare 1 600 fler poliser i sitt jultal. Siffran är i underkant eftersom Sveriges befolkning ökar, men framförallt behövs en tydligare ansvarsutkrävning i själva polisorganisationen.

I dag finns inget givet svar på var medborgare som är missnöjda med sin lokalpolis ska vända sig. Därför föreslår PJ Anders Linder, chefredaktör för tidskriften Axess, i en läsvärd krönika poliskommunalråd med särskilt ansvar för vardagsbrott som vandalisering och stölder (Borås-Tidning 26/10). Idén må föra tankarna till Texas, men bör inte avfärdas som sheriffpolitik. Precis som i förorternas utanförskapsområden finns en växande känsla på landsbygden att rättsstaten har abdikerat.

Antalet anmälda bostadsinbrott i villor och fritidshus har ökat från 10 000 till 15 000 per år sedan 2005. Många av inbrotten sker i glesbefolkade områden och uppklaringsprocenten är pinsamma fem procent. Inbrottsligorna är välorganiserade, med en kedja av beställare, genomförare och transportörer. Smycken postas i vadderade kuvert i närmaste brevlåda, stulna båtmotorer och maskiner lämnar ofta landet inom några dagar.

Tjuvarna har ett smörgåsbord av möjligheter, på bekvämt avstånd från en allt mer centraliserad poliskår. Det får inte fortsätta om framväxten av medborgargarden ska förhindras.