Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Lars Calmfors.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

LO:s politik gör att färre får jobb

Lars Calmfors har rätt: lönespridningen måste öka

I torsdagens Dagens Nyheter presenterade LO sin syn på invandringen och den framtida arbetsmarknaden. ”Sverige måste återgå till den både reglerade och solidariska invandringspolitik som Socialdemokraterna historiskt har stått för”, skriver LO.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Återigen upprepas en felaktig historieskrivning om att Sverige har haft en oreglerad invandring, vilket Sverige inte har haft på nästan ett sekel. Debattartikeln är enligt LO:s ledning ett svar på de frågor och den oro människor ställer.

LO vill återgå till en hårdare reglering av arbetskraftsinvandringen, där en arbetsgivare måste bevisa att det råder brist inom den yrkesgrupp man vill rekrytera. LO säger också nej till lägre löner och vill öka jämlikheten.

Men det är ett svar som innebär att man vill äta upp kakan och ha den kvar. Arbetsförmedlingen kom häromdagen med en jobbprognos där man var tydlig med att gruppen utrikes födda är nödvändig för att säkra arbetskraftsförsörjningen. Men stora grupper av nyanlända som fått politisk asyl har inte den utbildningsnivå som krävs på den svenska arbetsmarknaden i dag. I DN den 14/12 argumenterar professor Lars Calmfors för att arbetsmarknaden måste förändras om man ska uppnå en hög och jämnt fördelad sysselsättning. Hans recept: rejält lägre minimilöner för nya typer av enkla jobb.

Det handlar om handräckning inom byggbranschen, vaktmästartjänster, ”allt-i-allo” och så vidare. Arbetsuppgifter som det finns en efterfrågan på om det lägsta löneläget vore lägre än i dag. På många arbetsplatser vore nya anställningar av detta slag välkomna, både av de som redan arbetar och de som får de nya jobben.

Calmfors konstaterar att den svenska modellen med att öka produktiviteten bland arbetarna inte fungerar på en heterogen arbetsmarknad. Försöker man upprätthålla en relativt låg lönespridning innebär det hög arbetslöshet och höga kostnader för arbetsmarknadspolitiken.

Om detta inte kan ske på reglerad väg, med hjälp av arbetsmarknadens parter, är risken överhängande för att den svarta arbetsmarknaden ökar. Det är verkligen inte ett bättre alternativ. LO vill svara mot utmaningen mot högerpopulismen. Men själva förespråkar de vänsterpopulism och politiska recept som inte går att förverkliga.