Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Mindre vård för pengarna i regionen

Karl af Geijerstam: Sjukhusen får mer pengar - men ger inte mer vård

Ledare 28 november. På regionfullmäktige i tisdags behandlades delårsbokslutet från augusti. Prognosen visar på ett underskott för hälso- och sjukvården på omkring en halv miljard kronor för innevarande år.

Regionens revisorer var kritiska. I en kommentar skriver de: "Det prognostiserade underskottet visar att styrningen av verksamheten inte varit tillräcklig. Det går därför inte att bedöma sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Det medför att vi inte kan bedöma om delårsrapporten visar på god ekonomisk hushållning eller ej."

I klartext: när sjukvården ges mer pengar, blir inte mer gjort. Sjukhusen drar mer pengar, men det blir inte kortare köer eller kortare väntetider på akuten. Detta var ett tema i debatterna på förmiddagen. En interpellationsdebatt mellan Monica Djurner (V) och regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) var mycket belysande.

Djurner var orolig över uppsägningar som är aviserade, bland annat inom Nu-sjukvården och Sahlgrenska universitetsssjukhuset. "Inne på sjukhusen är det ständiga problem med personalbrist som skapar överbeläggningar och ovärdigt långa väntetider", sade hon.

– På vilka sjukhus har vi besparingar? Vi har en korrigering i bemanningstablåerna som hamnar om promillen, sade Magnusson.

Han konstaterade att regionen inte kan mäta att produktionen stiger i den takt som resurserna ökar, "det är inte försvarbart att inte kräva resultat", menade Magnusson och fortsatte:

– Man kan inte skicka in pengar och säga "gör något kul". Jag är ledsen, men jag har inte fått effekt för pengarna.

Håkan Linnarsson (S) påpekade att tillskotten till vården består till stor del av ökade kostnader för löner, bränslen och andra omkostnader. Magnusson replikerade att det är en myt att det "äter upp" alla tillskott, även efter löneökningar med mera finns det pengar kvar i reala tillskott.

Eva Olofsson (V) gav sin partikollega understöd i debatten och påpekade att personalen söker sig från sjukhusen. Vore det inte en bra idé att satsa på den erfarna och kompetenta personalen?

Här fick hon medhåll av Jonas Andersson (L).

– Jag känner för att utbringa "We shall overcome" här i lokalen, undslapp han sig.

Han sade att personalen behöver fler karriärvägar och att visst är det ett problem att det fattas flera hundra vårdplatser i regionen, på grund av personalbristen.

Och kanske är regionpolitikerna något på spåren här. Erfaren och välutbildad personal är mer produktiv än oerfaren och utbildad. Söker sig erfaren personal från sjukhusen kanske det inte är konstigt att produktiviteten minskar. Ett prioriterat mål borde vara att premiera de erfarna och duktiga inom organisationen.

Som sjukhuschefen Björn Järbur skriver i onsdagens tidning måste färre personer leverera mer vård till fler. Järbur konstaterar också att både arbetsuppgifter och bemanning måste ändras, eftersom gårdagen inte kan definiera morgondagen. Det är säkerligen inget lätt jobb, men kraven är tydliga: skattebetalarna måste få valuta för sina skattepengar.

LÄS MER: Vi måste jobba annorlunda på sjukhusen