”En pojke i alla tre årskurserna har högre betyg än C i svenska”, konstaterar en av lärarna som intervjuas i Utbildningsradions nya serie ”Skolpojkarna”, som börjar sändas i dagarna. Det är inte bara på Skrantaskolan i Karlskoga, som skildras i serien, som flickor presterar bättre än än pojkar. I genomsnitt har flickor i dag bättre betyg än pojkar i alla ämnen utom idrott. Mönstret håller dessutom i sig i gymnasiet och är oberoende av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Även pojkar med högutbildade föräldrar når i genomsnitt sämre resultat än flickor med motsvarande bakgrund. Den senaste PISA-undersökningen visade dessutom på stora skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller läsförståelse, som är central för hur man lyckas i skolan.
Konsekvensen blir att pojkar är överrepresenterade både bland dem som går ut grundskolan med ofullständiga betyg och bland dem som inte fullföljer gymnasiet.
Pojkar kunde länge klara sig bra utan att bry sig om skolan. Industrisamhället levererade gott om välbetalda jobb som inte krävde mycket utbildning. Det bidrog till framväxten av en kultur, där hög social status bland pojkar gick hand i hand med att inte bry sig om skolan.
Men i takt med att ekonomin förändrats har de generella kraven på utbildning ökat, och det blir allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden utan att ha klarat gymnasiet. ”Vi får killar som blir andra gradens invånare”, som en av lärarna i serien beskriver saken.
Anti-pluggkulturen bland pojkar bärs inte bara upp av gruppdynamiken i skolan, utan förstärks i hög grad av omgivningens förväntningar. Många lärare har, mer eller mindre omedvetet, lägre förväntningar på pojkar, och ser stökighet och ointresse för skolan som i princip omöjligt att förändra. På seminariet i samband med presentationen av ”Skolpojkarna” beskrevs exempelvis hur lärare kämpar med att behandla pojkar och flickor lika, men tvingas kapitulera och nöja sig med att pojkarna åtminstone har med sig penna när de kommer till lektionen.
Många lyfter fram insatser för att tidigt främja pojkars läsförståelse, som avgörande för att vända utvecklingen. En del menar att lösningen på pojkkrisen även ligger i att skolan måste bli bättre på att uppmuntra pojkars ambitioner, och göra det tydligt att möjligheten att förverkliga sina drömmar i de allra flesta fall hänger samman med både studier och hårt arbete. Andra talar om att skolan måste hitta instrument för att se bortom könsstereotyperna. Ytterst handlar det om att ha samma förväntningar och ställa samma krav på pojkar och flickor.
”Skolpojkarna” är ett angeläget program. Diskussionen om pojkars dåliga skolresultat har varit full av bekväma ursäkter, som ”sådana är pojkar” eller ”pojkar mognar senare”. Men den typen av förhållningssätt riskerar att leda till att en stor grupp pojkar hamnar på samhällsutvecklingens förlorarsida.
