De boende i Rännelanda är på krigsstigen. Brev som kommer till fel adress, kommer för sent eller inte kommer alls är något som har blivit allt mer förekommande. Dessutom kommer breven senare på dagen än tidigare.
Det är inte bara i Dalsland som Postnord har problem. En utredning från Post- och telestyrelsen (PTS) tecknar en dyster bild av verksamheten under det gångna året. (”Kvalitetsbrister på den svenska postmarknaden - en studie”).
PTS konstaterar att Postnord är utsatt för ett stort förändringstryck. Under de senaste åren har antalet brev minskat radikalt, men antalet paketförsändelser har ökat. Det är logiskt att man då slår ihop verksamheterna för brev och paket, som tidigare har varit två separata organisationer. Men PTS anser att det har gått för fort och med för lite extra resurser för att klara förändringen.
Mellan år 2014 och 2015 sjönk andelen brev som kom fram till rätt mottagare nästkommande utdelningsdag från 93,26 procent till 89,75 procent. PTS skriver att det sannolikt är det sämsta kvalitetsresultatet på flera årtionden. Postar man tio brev kan man alltså vara säker på att ett av dem inte kommer fram nästa dag.
Det finns många orsaker till att det har blivit så här. När man har slagit ihop brev- och paketorganisationerna har man råkat ut för kulturkrockar. Många anställda har inte varit bekväma med nya uppgifter och en ny organisation. I många fall har man prioriterat paketdistributionen framför utdelningen av brev.
Man har också problem med kompetens, både bland ledare och de vanliga brevbärarna. Mängden brev varierar väldigt mycket mellan olika dagar. Därför har man många deltidsanställda vilket sänker genomsnittskompetens i organisationen. Man har också haft stora problem med att introducera nyanställda och deltidsanställda. Flexibiliteten i personalstyrkan har hamnat i konflikt med behovet av kunnig personal för att upprätthålla kvaliteten, menar studien.
Eftersändning av post har inte setts som en viktigt fråga. Man har datasystem som har haft svårt att hantera när enbart en person på en adress begär eftersändning. Dessutom har andelen personer som begär eftersändning när de flyttar minskat.
Dåligt adresserade brev är ett klassiskt problem för brevbärare. Men PTS konstaterar att det nu finns färre brevbärare som är ”inkörda” på sitt område och det finns färre tillfällen att fråga sina kollegor. Dessutom finns det färre anställda som är adressexperter och som behärskar Postnords egna adressregister. Som grädde på moset är det dessutom så att det inte finns elektroniska hjälpmedel, som tjänsten hitta.se, för brevbärarna i den utsträckning som behövs. Ett felstavat namn eller felskriven siffra på ett brev innebär alltså större risk än tidigare att brevet inte kommer fram.
PTS ser allvarligt på läget och har uttalat att om problemen kvarstår tänker myndigheten undersöka ”andra legala åtgärder” mot brevföretagen (det är inte bara Postnord som får klagomål).
Det är alltså hög tid att Postnord tar till sig av kritiken och ser över vad som har gått snett de sista åren. Det finns fortfarande hundratusentals personer som enbart kommunicerar med brev och papper och penna. För dessa är posten en viktig samhällsservice.
