Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

ntiPfqHv6btes6yBTcAXwy_0PAw.jpg

Så blev Jan Björklund väljarnas favorit

Svend Dahl: Den som vill försvara friheten måste även klara av att lösa faktiska samhällsproblem

Hos många väljare finns en känsla av att mer än vanligt står på spel i årets val. Sverigedemokraternas allt starkare ställning, Donald Trumps valseger, Brexit och framgångar för högerpopulistiska partier runt om i Europa har bidragit till uppfattningen att valet handlar om den liberala demokratins framtid.

Lockade av budskap om framtidstro och liberal migrationspolitik har många av dessa väljare de senaste åren slutit upp bakom Annie Lööf och Centerpartiet, som strävat efter att profilera sig som den självklara liberala motvikten till SD.

Valrörelsens stora liberala vinnare tycks dock bli Liberalerna och Jan Björklund.

I början av året talades det om att L, med opinionssiffror strax över fyra procent, riskerade att åka ur riksdagen. Idag ligger opinionssiffrorna stabilt över 2014 års valresultat på 5,4 procent. I enstaka mätningar tangerar L till och med sju procent. Samtidigt har C en tydligt nedåtgående trend.

I Inizios senaste undersökning av förtroendet för partiledarna (5/9) ligger Jan Björklund på delad andraplats tillsammans med valrörelsens andra vinnare, KD-ledaren Ebba Busch Thor. 37 procent av väljarna uppger att de har stort eller mycket stort förtroende för honom, vilket kan jämföras med siffror strax under 20 procent i vintras. Endast M-ledaren Ulf Kristersson har högre förtroendesiffror.

Att valrörelsen i så stor utsträckning kommit att handla om SD och det liberala samhällets framtid är den viktigaste faktorn bakom framgångarna. Det har gett liberalpartisterna, som ägnade en stor del av förra året åt uppslitande interna konflikter, en fråga som ligger nära partiets ideologiska kärna att samlas kring. Känslan av att det liberala samhällsprojektet hotas har dessutom förstärkts av SD:s önskan om Sverige ska lämna EU, vilket för första gången gjort L:s position som det mest EU-positiva partiet till en direkt fördel i ett riksdagsval.

Men framgångarna handlar också om att Liberalerna de senaste åren blivit allt tydligare med att den som vill försvara friheten även måste klara av att lösa faktiska samhällsproblem. Det räcker inte med att optimistiskt blicka framåt.

Hoten mot den liberala samhällsordningen har inte uppstått ur tomma intet. I bakgrunden finns migrations- och integrationspolitiska misslyckanden. Utan realistiska möjligheter för nyanlända att kunna försörja sig själva, utan en skola som har höga förväntningar och krav på alla elever och utan en insikt om att integration även handlar om språk och värderingar kommer den liberala samhällsordningen och asylrätten att fortsätta ifrågasättas.

MEST LÄST