Du lever i tron att södra Sverige är framgångsrikt? Och att landets kriskommuner ligger på den norrländska landsbygden? Tänk om. Det finns en mytbild av Sveriges ekonomiska geografi. Vandringssägnen berättar att Stockholm, Västra Götaland och Skåne är dynamiska platser, medan landskapen som ges beteckningen ”övriga landet” halkar efter.
Berättelsen innehåller ett visst korn av sanning. Av de tolv kommuner som tappat mest i befolkning de senaste 30 åren ligger nio i Norrland. På alltför många håll norr om Dalälven är skatteunderlaget vikande.
Men kommunernas ekonomiska kris är inget Norrlandsfenomen.
Givet sina befolkningsmässiga och geografiska fördelar är krisen än djupare i Sveriges sydligaste landskap. ”Skåne tillhör inte globaliseringens vinnare. Det är inte den dynamiska och välmående region som politikerna försökt måla upp i decennier”, påpekar Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och tidigare riksdagsledamot, i en läsvärd krönika (Sydsvenskan 27/2).
Trots den feta jorden är de skånska kommunernas ekonomiska tillgångar magra. Skattekraften sjunker i samtliga större städer: Malmö, Landskrona, Helsingborg, Hässleholm och Kristianstad. Av Skånes 33 kommuner klarar sig två, Lomma och Vellinge, utan det kommunala inkomststödet. Däremot tillhör hela sex kommuner de fattigaste tio procenten i Sverige. Och som en del av den postindustriella rotlösheten: Sverigedemokraterna är Skånes största parti i Sifos februarimätning, Malmö stad borträknat.
Det gör Anne-Marie Pålsson till obligatorisk läsning för beslutsfattare som har ett intresse av regional utveckling, oavsett var i landet man bor. Dels eftersom Pålsson vänder på den förenklade bilden av ett bidragsberoende norra Sverige och ett tillväxtgenererande södra. Dels eftersom hon visar på det akuta behovet av breda sysselsättningsreformer i hela vårt land.
Den rödgröna regeringen har de senaste dagarna tvingats till reträtt i flera planerade skattehöjningar. Finansminister Magdalena Andersson (S) uppges plötsligt ha ändrat sig om såväl bankskatten, som skulle urholka bankernas service på mindre orter, och kilometerskatten på tunga transporter.
Inte minst i glesbefolkade delar av Sverige finns det skäl att tillfälligt andas ut. Men regeringens inställda skattehöjningar räcker inte för att höja sysselsättningstalen – varken i norrbottniska Pajala, eller skånska Perstorp.
För att komma tillrätta med sin urholkade skattekraft måste fler mindre tätorter bli mer attraktiva för åldersgruppen 25 till 40 år. Att tävla om var man kan köpa ett hus billigast är inget långsiktigt framgångsrecept. Det som krävs är mindre beroende av en stor arbetsgivare, en välfungerande barnomsorg och skattelättnader på alla former av jobb och företagande.
