En tolvårig flicka blir våldtagen på en toalett. Trots att hon säger sig veta vem gärningsmannen är har polisen inte tagit in någon på förhör två månader efter brottet. Detta skriver Göteborgs-Postens krönikör Joakim Lamotte (10/9), som också intervjuas i Studio Ett (11/9).
Fallet med den tolvåriga flickan är ingen unik händelse. Polisen hinner inte utreda sexualbrott, menar Stockholmspolisens Jan Eveson, som också medverkar i Studio Ett.
Denna bild bekräftas av statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Endast elva procent av alla anmälda våldtäkter klarades upp 2016. Det är den lägsta siffran på ett decennium. . Det finns inte tid. Anmälningarna läggs på hög. Polisen måste prioritera andra, allvarligare brott.
Men vänta. Vad kan vara mer allvarligt än att ett barn har blivit våldtaget och misshandlat? Att sexuellt våldföra sig på en tolvåring är ett av de mest förkastliga brotten som finns. Det enda som kan anses vara värre är mord. Och det är just vad polisens utredningstid går till: det dödliga våldet. Gängskjutningarna tar så mycket resurser i anspråk att polisen knappt hinner med något annat. Det är ofta samma utredare som har hand om både våldtäktsfall och om mord, och han eller hon måste prioritera det förra.
Hur kan det ha blivit så här illa? Polisens stora omorganisering, som inleddes 2015, är en orsak till att polisarbetet har blivit mindre effektivt. En annan förklaring är att antalet poliser inte har vuxit i takt med den grova gängkriminaliteten, som ökat explosionsartat under senare år.
Gängkriminaliteten är givetvis ett stort problem i sig. Men att det i längden leder till att sexualbrottslingar går fria i flera månader är helt absurt. Det är inte bortprioriterade sommarstugeinbrott vi talar om – det är våldtäkter mot minderåriga.
I regeringsförklaringen meddelade Stefan Löfven att rättsväsendets myndigheter ska få 750 miljoner kronor för att fler brott ska klaras upp. Han har nu uppenbarligen förstått att polisen verkligen är i kris, vilket han förnekade så sent som för ett år sedan.
Pengarna är en bra början, men kommer antagligen inte att räcka.
Om människor tappar tron till rättsstaten hotas hela samhällskontraktet. Förändras inte situationen finns en risk att människor börjar ta lagen i egna händer. Poliskrisen måste bli en valfråga 2018.
