Så hotar EU-regler våra svenska grisar

En tanke som ofta förekommer i miljödebatten är att vi måste lämna över en bättre jord till kommande generationer. De ska inte behöva ta smällen för de växthusgaser vi släppt ut. Och det är helt sant. Men det finns ett annat problem som är minst lika allvarligt som klimatförändringarna, och som kommer att påverka miljontals människor: antibiotikaresistensen.

Redan i dag dör människor som följd av att antibiotika inte längre biter på bakterierna. Enligt Läkare utan gränser får en halv miljon människor sätta livet varje år eftersom antibiotikan inte hjälper. Och värre kommer det att bli. År 2050 kommer 10 miljoner människor i världen att dö varje år som följd av antibiotikans fallande kraft. Sjukdomar som vi räknat ut som nästintill ofarliga kommer att bli dödliga. I framtiden kommer människor att dö av lunginflammation, kejsarsnitt och vanliga sårinfektioner. Folkhälsomyndigheten räknar med att 70 000 svenskar om året kommer att dö i brist på verksam antibiotika 2050.

Vad är då orsaken till denna förödande utveckling? Att resistenta bakterier ökar har flera förklaringar, men kan sammanfattas i ett ord: slarv. Sjukvården har visserligen tydliga rutiner som syftar till att stoppa spridningen av multiresistenta bakterier. Annat är det med djurindustrin, som använder mer än hälften av all antibiotika som produceras i världen. Mer antibiotika går till friska djur än till sjuka människor.

I Sverige är vi mer försiktiga med antibiotikaanvändningen än i många andra länder. Internationellt sett ligger de nordiska länderna i topp när det gäller restriktiv antibiotikaanvändning i djurindustrin. Den relativt låga förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i Sverige hotas dock från ett oväntat håll: EU.

EU-kommissionen planerar att stoppa de gränskontroller Sverige har mot importerade lantbruksdjur. Kontrollerna är till för att säkerställa att inte farliga sjukdomar sprids, vilket kommer att öka behovet av antibiotika. EU vill dock underlätta för handeln med djur, och då är Sveriges strikta kontroller ett problem. Enligt de nya EU-reglerna för djurhandel ska länderna inte få kontrollera virussjukdomen PRRS och och bakterieinfektionen paratuberkulos. Sverige har, med lantbruksminister Sven-Erik Bucht i spetsen, försökt att stå emot kraven på en slappare reglering, men utan vidare resultat. År 2021, då de nya reglerna börjar gälla, blir ett mörkt år för svenska grisbönder.

EU har förvisso infört en rad lagskärpningar som syftar till att minska antibiotikaanvändningen i Europa. Men precis som EU-parlamentariker Christofer Fjellner (M) skriver på UNT debatt (15/9) är reglerna otillräckliga. Innan Sverige avkrävs att stoppa kontroller av utländska lantbruksdjur måste övriga EU-länder skärpa sig. Att minska antibiotikaanvändningen är viktigare än att det blir lättare för Spanien och Italien att konkurrera med billigt kött i Sverige.

Karin Pihl