Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Skyddet för demokratin måste stärkas

Svend Dahl: Den svenska liberala demokratin är sårbar om fel politiker får makten.

Allt oftare talas det om vikten av att försvara den liberala demokratin. Utvecklingen i länder som Polen och Ungern är varnande exempel kring hur lätt den liberala demokratin kan urholkas. I Ungern har regeringen skrivit om grundlagarna för att säkra det egna maktinnehavet och i båda länderna har de högerpopulistiska regeringspartierna stärkt sitt grepp om media och domstolar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Sverige är som Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer nyligen konstaterade i en debattartikel inte immunt mot en sådan utveckling (Expressen 29/11).

Liberal demokrati förenar majoritetsstyre med omfattande begränsningar av detsamma. Fri- och rättigheter, författningsdomstolar och oberoende medier handlar ytterst om att skydda individen från kollektivet.

Populistiska partier är inte, vilket ibland slarvigt görs gällande, antidemokratiska. Däremot tar de avstamp i tanken på en folkvilja, som de själva anser sig företräda, som inte får begränsas. Ur det följer en kritik av den liberala demokratins idé om att majoritetens vilja måste kringgärdas av restriktioner.

Det är en idé som i själva verket inte är olik den tanke som präglat den svenska synen på domstolar och grundlagar. Att EU-länder, som Sverige, redan har system som påminner om det den polska regeringen försöker införa, är i själva verket ett argument som framförs av polska regeringsföreträdare.

Även här har betoningen legat på majoritetens möjlighet att prägla alla delar av samhället. Medan många andra länder har en författningsdomstol som prövar om lagstiftning stämmer överens med grundlagarna, fyller det svenska Lagrådet endast en rådgivande roll. Samtidigt utser regeringen både domare och ledamöterna i den förvaltningsstiftelse, som tillsätter styrelserna för public service-bolagen.

För att ändra grundlagarna krävs två riksdagsbeslut med ett val, som kan vara ett extra val, emellan. Som Strömmer konstaterade i en intervju tidigare i år innebär det att den svenska demokratin i teorin skulle kunna avskaffas på fyra månader: “Steget mellan demokrati och diktatur är inte längre än ett riksdagsbeslut i maj, val i september och ett nytt beslut i oktober.” (Altinget 20/6)

Snarare än att bygga skyddet för den svenska liberala demokratin på formella institutioner, har det baserats på tysta överenskommelser mellan de politiska partierna om det svenska samhällets grunder. Det gör den svenska liberala demokratin sårbar om fel politiker får makten.

Moderaterna föreslår därför att en grundlagsutredning får i uppdrag att se över bland annat skyddet för grundlagarna och domstolarnas oberoende.

Det kan handla om att göra det svårare att ändra grundlagarna genom att införa krav på kvalificerad majoritet och ordinarie val mellan beslut om grundlagsändringar. Men även om att inrätta ett från riksdag och regering fristående domstolsråd, som får ansvar för tillsynen av domstolarna.

Det är tankar som förtjänar att uppmärksammas av alla som idag talar om vikten av att värna den liberala demokratin.