Väljarna förtjänar en bättre skoldebatt

Karin Pihl: Frågan om friskolor tillåts paralysera hela skoldebatten.

ANNONS

En viktig del av politikens uppgift är att göra livet lättare för medborgarna. Tågen ska gå i tid, gamla mamma ska ha det bra på hemmet och barnen ska lära sig något i skolan. Sådant är för de flesta väljare troligen viktigare än ideologiska strider på en abstrakt nivå. Just därför är debatten om skolan nedslående.

När Sveriges radio P1 anordnade slutdebatt mellan partiledarna avverkades skolan i raskt tempo. Liberalernas partiledare Jan Björklund inledde med att påpeka att det behövs en lång rad åtgärder för att öka jämlikheten och återupprätta en skola med fokus på kunskap och ordning och reda. Björklund hann dock inte långt innan det var dags för Jonas Sjöstedts (V) tur. Och då dog debatten - åtminstone den relevanta delen.

ANNONS

Vänsterpartiet vill inte se privata alternativ i skolan, deklarerade Vänsterledaren, och fick medhåll av utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Helst av allt ska eleverna gå i de skolor som politikerna har valt ut åt dem, enligt vänsterlogiken. Det är varken realistiskt eller önskvärt.

Frågan om friskolor och vinstuttag i välfärdssektorn är en ideologisk konflikt. Riksdagen har dock röstat om en vinstbegränsning, och den av Vänsterpartiet påhejade socialdemokratiska linjen förlorade. Så länge inget parti presenterar ett nytt förslag på området måste den frågan anses vara demokratiskt avgjord.

Ändå tillåts frågan om friskolor paralysera hela skoldebatten. Inte ens rimliga förslag som syftar till att hantera konkurrensens negativa sidor – Ulf Kristersson (M) tog exempelvis upp frågan om extern rättning av nationella prov för att minska betygsinflationen – ges utrymme i debatten. Så har det sett ut under större delen av valrörelsen.

Friskolorna är här för att stanna. Så är det, oavsett vad Jonas Sjöstedt anser om frågan. I stället för att haka upp sig på samma konflikt som debatterats de senaste två mandatperioderna måste politikerna ta tag i allvarliga problem som samtliga partier förhoppningsvis kan enas om att lösa. Hit hör lärarbristen – år 2025 kommer Sverige att sakna 25 000 lärare, enligt beräkningar från Lärarförbundet. Att det är möjligt att komma in på lärarutbildningen med ofattbart låga 0,05 poäng är inget mindre än en skandal. Ojämlikheten i resultat mellan utrikes och inrikes födda, de obegripliga kunskapsmålen och ordningsproblem i klassrummet är andra exempel. Även om Jonas Sjöstedt skulle trolla bort alla friskolor över en natt skulle dessa problem bestå. Svenska väljare förtjänar en bättre skoldebatt.

ANNONS

Karin Pihl
Karin Pihl
ANNONS