Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Vi måste prata om skatterna

Joakim Broman: Många märkligheter i skattesystemet som måste rensas upp.

Det är fortfarande inte tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till arbete. Dessutom finns många andra märkligheter i skattesystemet. Sverige behöver en skattereform.

När någon går från bidrag till arbete gör samhället en dubbel vinst: minskade bidrag och ökade skatteintäkter. Men hur fördelas den vinsten mellan staten och individen?

Svaret är att staten, inte helt oväntat, roffar åt sig merparten: 86 procent för någon som väljer mellan att ta ett jobb med en lön på 22 000 kronor i månaden, eller att få A-kassa på 17 900 kr. Den personen tjänar 4 100 kr på att börja arbeta medan staten gör en vinst på 24 800 kr när man räknar ihop de minskade bidragen och de ökade skatteintäkterna.

Detta beskrivs i tankesmedjan Timbros rapport “Hur mycket lönar det sig att arbeta i Sverige?” som en “deltagandeskatt”. Begreppet är ytterligare en pusselbit när det gäller att kartlägga skatter och bidrag för att se om de ökar eller minskar incitamenten för att arbeta, och om de skapar trösklar eller inlåsningseffekter på arbetsmarknaden.

Som detalj kan den verka liten, men den bör sättas i ett större sammanhang. Sverige är i behov av en bred skattereform som kan luckra upp några av de låsningar som råder på området, och som kan skapa långsiktiga regler både för skattebetalare och företag.

Exempel på saker att se över saknas inte. Alliansens jobbskatteavdrag var mycket framgångsrikt vad gäller att öka incitamenten för arbete och att minska kostnaden för att anställa, men resultaten ifrågasätts i debatten närmast reflexmässigt av de rödgröna.

Ränteavdragen är en av de största orsakerna till den skenande bostadsmarknaden och en stor risk för den finansiella stabiliteten. De flesta inser nog att avdraget borde fasas ut medan räntorna är låga, men bara Vänsterpartiet driver på i frågan.

Sverige är också ett av de länder i världen där högre utbildning lönar sig sämst, enligt OECD. Marginaleffekterna för försörjningsstödet och vissa andra bidrag är också alldeles för höga.

En blocköverskridande reform kan ta ett helhetsgrepp över sådana frågor och utforma lösningar som gynnar hela ekonomin. Historiskt har Sverige varit bra på att fram den typen av uppgörelser, även i låsta lägen. Nu är det dags igen.

MEST LÄST