Begreppet "Framtidens vårdinformationsmiljö", FVM, myntades redan 2013 i en motion av ett tidigare regionråd - vårdens hanteringen av information på internet behövde ses över.
– Det ska finnas en säker och jämlik vårdinformation för alla patienter. Med ett nytt system så kommer patienter enklare kunna hämta information och även se sina egna journaler, berättar Ragnar Lindblad, programägare för FVM.
I dag finns 650 olika system som hanterar vårdinformation, och utöver det används faxen flitigt. Med det nya systemet kommer 80-talets faxar att lämna sjukhusen och antalet system minska.
– Beroende på vad man räknar som system, så kommer det fortfarande vara fler än ett, men det kommer inte uppfattas som flera. Det ska kännas som en och samma miljö för användaren.
Automatisering av rutinbeslut
Bland annat innebär det nya systemet att alla vårdaktörer kommer ha tillgång till samma uppgifter om en patient – sjukhus så väl som vårdcentraler och hemsjukvård. Men systemet innebär även en digitalisering av hantering och bedömning av symptom.
– Misstänker du en bruten höft till exempel och slår in det på datorn så kommer systemet berätta de kommande stegen för bedömning och åtgärd. Vilket tar bort mycket av den dokumentation som görs i dag.
Innebär det att de mänskliga bedömningarna försvinner?
– Det är en filosofisk fråga, de rutinmässiga besluten digitaliseras men det är fortfarande en människa som gör den första bedömningen. I framtiden tror jag att digitala system kommer att fatta bättre beslut än människor.
Miljardkontraktet
I höstas upphandlades programvara med ett kontraktsvärde på 2,1 miljarder kronor, tilldelningsbeslutet hamnade på det amerikanska företaget Cerner. Beslutet överklagades men förvaltningsrätten avslog en överprövning.
– USA kommer att vara leverantörer av journalsystemet, men servrarna kommer att stå i Sverige och vi kommer hantera all data. Det finns ingen risk för att information kommer att läcka ut, konstaterar Lindblad.
Man vet i dag inte vad slutnotan för informationssatsningen kommer att landa. De 2,1 miljarderna täcker enbart program och införande fram 2023. Men kontraktet sträcker sig ytterligare 10 år med möjlig förlängning på fyra år.
– Det är först nu vi tittar på hur mycket det kommer att kosta på årlig basis. Vi kommer ju avveckla de befintliga systemen så det vi får räkna på är mellanskillnaden, i dag har vi extremt fördelaktiga avtal så det kommer att öka i kostnad men jag kan inte säga en siffra i dag.
Samlad it-miljö ska ge mer tid till patienter
Utöver programkostnaden tillkommer utbildning på en dag av de 45 000 medarbetarna som finns i regionen.
– Det man får komma håg är att det ska öka effektiviteten, den dubbla dokumentation som görs i dag kommer att försvinna. Det innebär att man frigör mer tid för sjuksköterskor, läkare med fler, det är där vi kommer att se vinsten. En sjuksköterska söker sig inte till yrket för att arbeta med administration, genom att få in bättre rutiner och journalhantering kommer vi också att minska personalomsättningen och förhoppningsvis få lättare att rekrytera.
2023 ska all personal vara utbildad och det nya systemet helt infört.
Vad är den största utmaningen?
– Användaren är aldrig så förtjust i sitt gamla system som när det införs ett nytt – en sak är att utbilda personal men de måste också lägga om sitt arbetssätt annars är det ingen vinst. Största utmaningen är att få medarbetare att se fördelarna och att ledning och chefer stöttar i arbetet.
Hälso- och sjukvårdspersonalen om det nya it-systemet
