Frågan om de siamesiska tvillingarnas framtid på Naturhistoriska har vållat stor debatt.
Frågan om de siamesiska tvillingarnas framtid på Naturhistoriska har vållat stor debatt. Bild: Anna Svanberg

Mänskliga kvarlevor vid Naturhistoriska flyttas

Striden om de mänskliga kvarlevorna på Naturhistoriska museet fortsätter. Nu vill Västarvet att samlingen ska flyttas redan nästa vecka, något som fått museets intendent att gå i taket.

ANNONS
|

Gunilla Eliasson, tf förvaltningschef på Västarvet, vill av säkerhetsskäl inte uppge exakt när förflyttningarna ska ske, men bekräftar att det kommer ske "inom de närmaste dagarna".

Bakgrunden till konflikten är frågan om hur den samling mänskliga kvarlevor, till stor del insamlade under 1800- och 1900-talet, ska hanteras. 2018 beslutade Västarvet att materialet ska gallras, för att sedan antingen skickas tillbaka till sina ursprungsländer (repatrieras) eller begravas.

Det rör sig om gamla kranier, skelettbitar och anatomiska delar i formalin som använts i utbildningssyfte. Material omfattar även det omdiskuterade siamesiska tvillingpar från 1863. Att vissa föremål innehar rasideologiska motiv gör frågan extra laddad.

ANNONS

Intendenten kritisk

På onsdagen fick museets personal information om att samlingen ska flyttas i väntan på besked om hur gallringen ska genomföras, vilket Kulturnyheterna var först med att rapportera.

Naturhistoriska museets intendent, Magnus Gelang, tycker att Västarvet kör över museets personal:

”Beslutet är taget på högst osaklig grund; i höstas efterfrågades skäl för och emot en flytt bland såväl samlingspersonal som personal på förvaltningsnivå. Inga skäl för en flytt lades fram, däremot framkom en rad skäl för att ha kvar materialet på Göteborgs naturhistoriska museum. Ingen respons eller hänsyn till dessa skäl har visats, utan beslutet är taget utifrån ett skäl – att samla allt material på ett ställe.”, skriver Magnus Gelang i ett mejl till Kulturnyheterna.

Han skriver vidare att personalen befarar att materialet kan komma att skadas under transporten.

Magnus Gelang, intendent på Naturhistoriska museet. Arkivbild.
Magnus Gelang, intendent på Naturhistoriska museet. Arkivbild. Bild: Anna Svanberg

"Inte sant"

Gunilla Eliasson på Västarvet säger till GP att syftet med gallringen är att gå igenom föremålen utifrån den dokumentation och kunskap som finns om dem. De föremål som inte gallras kommer återföras till Naturhistoriska museet.

– När det gäller gallring så handlar det inte om att ta bort kunskapen. Dokumentationen kommer oavsett att finnas kvar. Jag har hört någon medarbetare uttala sig om att allting ska förstöras, och det är inte sant, säger Gunilla Eliasson.

ANNONS

I slutet av februari JO-anmälde Naturhistoriska museet Västarvet för brott mot museilagen, då personalen menar att det finns politiska motivet bakom beslutet om gallring, något Västarvet tillbakavisat.

Gallringsprocessen väntas ta omkring en månad.

ANNONS