Svenska djur- och markägare har idag mycket lite att säga till om när det kommer till vargjakt. Inte ens Sveriges riksdag har fullt mandat. Sedan 1990-talet är nämligen jakt på rovdjur en EU-fråga.
Kristdemokraterna arbetar aktivt för att flytta beslut om vargjakt så nära de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden som möjligt. För oss är detta en prioriterad fråga i det stundande valet till Europaparlamentet.
Enligt Naturvårdsverkets finns det i Sverige och Norge idag cirka 410 vargar, varav 305 i Sverige. Sedan 1995 har vargpopulationen därmed ökat med nästan sjuhundra procent.
Konsekvenserna av detta är inte oväntade men likväl nedslående. År 2015 dödade svenska vargar 326 får. 2017 var siffran 155 stycken. I genomsnitt dödades drygt fyra får vid varje enskild vargattack. För Sveriges fårbönder, som i genomsnitt äger 26 får var, kan en enskild vargattack få förödande, ekonomiska konsekvenser.
Med andra ord är det uppenbart att vi jagar för lite varg i Sverige. Faktum är än värre. Avskjutningen av varg har på senare år halverats, vargstammens drastiska ökning till trots. Detta är ett hårt slag mot svenska djur- och markägare och deras självklara rätt att genom jakt skydda sina djur samt betes-, odlings- och skogsmarker.
Naturvårdsverkets oförklarliga stopp på skyddsjakt på varg är en del av problemet, ett annat är den rovdjursvurmande journalistiken. Samtidigt går det inte att blunda för att det främsta motståndet finns utanför Sverige. EU fungerar idag som en enorm bromskloss när det kommer till nödvändig skyddsjakt på varg.
Sedan 1995 klassificeras vargen som en skyddsvärd art i EU:s art- och habitatdirektiv. Direktivet är det mest ambitiösa och storskaliga initiativ som någonsin genomförts för att skydda Europas naturarv och har beskrivits som en hörnsten i Europas naturskyddslagstiftning. Att vargen 1995 togs upp på listan kan dock förstås i ljuset av att det då enbart fanns 40 vargar i Sverige.
Sedan dess har EU-direktivet uppnått sitt mål och mer därtill. Idag motverkar direktivet dock sitt syfte. Istället för att skydda hotade arter upprätthåller direktivet en ordning som i praktiken innebär stora förluster för hederliga svenska djur-och markägare.
Detta måste få ett slut.
Kristdemokraterna menar att rovdjurspolitiken ska syfta till att djur och människa kan leva sida vid sida. Vi vill att Sverige ska ha livskraftiga stammar i arternas naturliga utbredningsområden.
För att uppnå båda dessa mål samtidigt måste beslut om vargförvaltning och vargpopulation fattas så nära de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden som möjligt. Det vill säga så nära svenska djur-och markägare som möjligt. För oss kristdemokrater är det därför en självklarhet att vargen plockas bort från EU: s art- och habitatsdirektiv.
Detta gör oss till det tydliga alternativet för svenska djur-och markägares rättigheter i valet till Europaparlamentet den 26 maj.
Anders Sellström (KD)
Europaparlamentariker