När politikerna i Europaparlamentet samlas för omröstning under tisdagen är det ett kontroversiellt förslag som ligger på bordet. Kritiker som Fredrick Federley (C) har kallat det för “döden för internet som vi känner det i dag”. Försvararna menar i stället att det är en upphovsrättslagstiftning de kämpat för i åratal.
– Men oavsett utfallet i omröstningen är det mycket vi inte vet. Det kommer att följa en process efteråt som kan gå nästan hursomhelst, säger Per Andersson, presskontakt för svenskspråkiga Wikipedia.
Wikipedias medgrundare Jimmy Wales är en av dem som har kritiserat det föreslagna EU-direktivet. Mattias Blomgren, ordförande för Wikimedia Sverige, förklarar varför företrädare för nätencyklopedin uppmanar EU-parlamentariker att rösta nej och lyfter de uppmärksammade artiklarna 11 och 13.
This is a complete disaster: https://t.co/9AYQAwzE0M EU Parliament must vote against this
— Jimmy Wales (@jimmy_wales) 14 februari 2019
– Det finns ett antal problem med de två artiklarna. Vi ser att de kommer att försvåra och förstöra det ekosystem som internet utgör i dag. Sen finns det en hel del bra med själva direktivet, säger Mattias Blomgren.
Artiklarna 11 och 13 i fokus under tisdagen
Det är alltså artiklarna 11 och 13 i direktivet som har varit omdebatterade. Den första artikeln gäller länkar.
Förslaget säger att webbplattformar som lägger upp utdrag ur nyhetstexter behöver köpa licens av utgivarna. Exakt hur mycket av texterna som får läggas ut av exempelvis Google eller Facebook är dock oklart i nuläget.
LÄS MER:Här är konsekvenserna av EU:s nya länkskatt
Artikel 13 är tänkt att flytta upphovsskyddets krav från användare till plattformar. På webbplatser där användare själva kan lägga upp upphovsrättsskyddat material måste plattformarna nämligen teckna licenser eller se till att materialet spåras och blockeras. Kritikerna har varit oroliga för att det i praktiken skulle innebära en form av automatiskt sorterande filter.
– Det är svårt att avgöra hur det här kommer att slå eftersom det inte har börjat gälla än. Om vi tar länkskatten, vet vi inte vilken typ av länkning det gäller. Jag tror inte det är källhänvisningar och referenssystem, men det är klart att det finns en risk för inskränkning. För Wikipedia är länkar en viktig del av trovärdigheten, säger Mattias Blomgren.
Tycker att språkbruket är vinklat
Precis som många andra förespråkare för direktivet reagerar Elisabet Widlund Fornelius när hon hör ordet "länkskatt".
– Det är absolut ingen skatt. Det handlar om licenser, säger hon.
Hon förklarar att det samma gäller begreppet "censurfilter" som hon förklarar att kritiker använder i samband med artikel 13.
– Det är vinklat. Det står klart och tydligt i direktivet att det inte får införas något som går över yttrandefriheten eller andra fri- och rättigheter. Det finns inga krav på att införa filter. Det handlar om att licensiera, det är det som är kravet.
LÄS MER: Så påverkas du av EU:s nya internetregler
När GP får tag på henne är hon på väg till Strasbourg för att vara på plats när beslutet ska fattas. Hon berättar att hon har arbetat med frågan i tio års tid.
– Det är otroligt viktigt för alla upphovsrättsinnehavare att vi kommer till rätta med den rad brister som finns i dag. Det gäller inte bara artikel 11 och 13. Direktivet tar upp så mycket mer. Exempelvis transparens i avtal så att man som rättighetsägare får se hur musik används när man har ett avtal, så att man har möjlighet att följa upp, förklarar hon.
Förstår oron men känner sig ändå trygg
Elisabet Widlund Fornelius säger att hon förstår att det finns en oro, inte minst bland användargrupper. Om Europaparlamentet röstar ja vill hon också att alla parter får komma till tals.
– Implementeringen ska ta två år och vi har inga orimliga krav. Vi är inte ute efter någon typ av filtrering, utan bara att tjänsterna ska ha licens. Sedan är det en förhandlingsfråga mellan tjänsterna och rättighetshavarna hur precis deras redovisning ska vara.
Men känner du dig trygg med att man kommer att hitta en bra teknisk lösning som klarar detta?
– Det kommer inte att finnas en lösning, utan många olika. Vissa mindre tjänster och startups behöver kanske inte ha någon identifiering alls. Det avgörs i förhandlingar mellan avtalsparterna när lagstiftningen väl har kommit på plats, säger Elisabet Widlund Fornelius.
Vet inte hur direktivet kommer att påverka
Per Andersson och Mattias Blomgren känner sig inte fullt så trygga som Elisabet Widlund Fornelius. Per Andersson tar Googles bildsökningsfunktion som exempel.
– När jag använder den får jag ofta jättedåliga och jättekonstiga förslag. Om ett miljardföretag som har ett enormt intresse av att få en sådan funktion att fungera inte kan göra det bättre, då undrar jag hur det ska gå för mindre plattformar att fixa ett sånt här system.
Per Andersson återvänder också till att konsekvenserna fortfarande är okända. Som exempel lyfter han följderna av GDPR.
– Det har till exempel påverkat så att vi inte kan ha tillgång till vissa webbtidningar i USA.
– Det här kommer att innebära ett visst intrång i friheterna vi tar för givna, säger han.
